Umeå University's logo

Denna studies syfte var att undersöka sociala och familjära faktorer som kan bidra till ungdomars utveckling av kriminalitet i en kommun i Norrland utifrån professionellas upplevelser. Studien utgår från teorin om sociala band samt systemteori för att möjliggöra en nyanserad förståelse av fenomenet. Studien grundades i en kvalitativ ansats som baserades på tre semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar med ungdomar på olika sätt. De professioner som denna studie utgick ifrån var en fritidsledare, polis och socialsekreterare. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys, där mönster och teman inom respondenternas perspektiv identifierades. Resultatet visade på flera familjära och sociala faktorer som enligt intervjupersonerna kan bidra till ungdomars benägenhet att utveckla ett kriminellt beteende. Det framgick även att respondenterna såg samma problematik men att de utgick från olika perspektiv på grund av deras olika yrkesroller. Exempelvis skolan, socioekonomiska faktorer eller familjeförhållande. Vidare framkom det av respondenterna att digitalisering och integration kan vara betydelsefulla faktorer till ungdomskriminalitet. Sammanfattningsvis visade studien att ungdomskriminalitet är ett komplext fenomen som kräver ett helhetsperspektiv där både individuella och samhälleliga strukturer behöver tas i beaktning. Därav bidrar studien till ett övergripande perspektiv och skapar möjligheter till ytterligare forskning samt förebyggandearbete gentemot ungdomskriminalitet.