Umeå University's logo

Since 1960, the number of people employed by Swedish municipalities has increased more than tenfold (Blom 2019). The number of education managers increased by 228 per cent between 2008 and 2023 (Hall 2025). While research exists on chief education officers and their role in Swedish education governance (Paulsen et al. 2014; Moos, Nihlfors and Paulsen 2016; Nihlfors 2003; Ståhlkrantz and Rapp 2020), little is known about middle managers. 

I study the perceived autonomy and power of middle managers in local education administrations, contributing to greater knowledge of the various roles they play within the Swedish education governance system. The research questions are: How do Swedish local governments organise the governance of education, and is it possible to identify clear patterns of organising across different local governments? If so, what do these patterns look like? In which types of local governments are middle managers, positioned between the chief education officer and principals, incorporated into the organisational structure? How do middle managers, chief education officers, and principals perceive middle managers’ autonomy and power? What roles do middle managers play within the Swedish system of local education governance? How do institutional structures and norms shape middle managers’ perceived autonomy and power?

The analysis is guided by new institutionalism, offering nuanced insights into public education and middle managers. The concepts of organising, autonomy, and power are closely associated with new institutionalism, supporting analysis also in the three published articles. The primary method is semi-structured interviews with middle managers, chief education officers, and principals in four local education administrations. The results show that local governments organise education differently, even when they appear similar, and reveal variations in autonomy, perceptions of it among key actors, and factors that both promote and restrict it. Middle managers also exercise power over, to and with others, requiring regulative, normative, and cultural‑cognitive perspectives. Overall, the study shows that middle managers operate with varying degrees of autonomy and exercise different forms of power within the Swedish system of education governance.

Sedan 1960 har antalet offentliganställda i svenska kommuner ökat mer än tiofaldigt (Blom 2019). Antalet utbildningschefer ökade med 228 procent mellan 2008 och 2023 (Hall 2025). Det finns forskning om förvaltningschefer inom utbildningsförvaltningar och deras roll i styrningen av svensk skola (Paulsen et al. 2014; Moos, Nihlfors and Paulsen 2016; Nihlfors 2003; Ståhlkrantz and Rapp 2020) men lite är känt om mellanchefers arbete.

I avhandlingen studerar jag mellanchefers upplevda autonomi och makt inom kommunala utbildningsförvaltningar och bidrar till ökad kunskap om deras roller i det svenska utbildningssystemet. Forskningsfrågorna är: Hur organiserar svenska kommuner styrningen av utbildning och är det möjligt att identifiera tydliga organisationsmönster mellan olika kommuner? Om så är fallet, hur ser dessa mönster ut? I vilka typer av kommuner är mellanchefer, placerade mellan förvaltningschef och rektorer, integrerade i organisationsstrukturen? Hur uppfattar mellanchefer, förvaltningschefer och rektorer mellanchefers autonomi och makt? Vilka roller spelar mellanchefer inom det svenska systemet för lokal utbildningsstyrning? På vilka sätt formar institutionella strukturer och normer mellanchefers upplevda autonomi och makt?

Analysen vägleds av nyinstitutionalism, som bidrar med nyanser i förståelsen av offentlig utbildning och mellanchefer. Begreppen organisering, autonomi och makt är nära förbundna med nyinstitutionalism och används i avhandlingens tre publicerade artiklar. Metoden består främst av semistrukturerade intervjuer med mellanchefer, förvaltningschefer och rektorer i fyra utbildningsförvaltningar. Resultaten visar att kommuner organiserar utbildning på olika sätt, även när de framstår som likartade, samt att det finns olika former av autonomi, skilda uppfattningar om mellanchefers autonomi bland centrala aktörer samt faktorer som både främjar och begränsar denna autonomi. Därutöver utövar mellanchefer makt över, att och tillsammans med andra, vilket kräver inte bara regulativa utan även normativa och kulturellt‑kognitiva perspektiv. Sammantaget visar studien att mellanchefer verkar med varierande grad av autonomi och utövar olika former av makt inom det svenska systemet för utbildningsstyrning.