Umeå University's logo

Denna studie undersöker den brottförebyggande insatskedjan och det myndighetssamverkande sociala arbetet för individer som har dömts till fängelse. Ett av studiens syften är att öka förståelsen för denna process genom individers egna berättelser om de brottspreventiva sociala insatserna som de har tagit del av. Studiens frågor har berört deras erfarenheter under fängelsetiden, inför frigivningen och de insatser som de har tagit del efter frigivningen för att återetablera sig i samhället. Ett särskilt fokus riktas mot övergången från anstaltslivet till frigivningen, då huvudmannaskapet övergår från Kriminalvården till andra myndigheter och kommunala instanser. Studien har genomförts med en kvalitativ fenomenologisk-hermeneutisk ansats baserad på sex semistrukturerade intervjuer med personer som har frigivits från anstalt mellan år 2023 och våren 2026. Det teoretiska ramverket för analys utgörs av institutionell maktteori, byråkrati/gräsrotsbyråkrati, desistensteori och behovsteori. Tidigare forskning påvisar att individer som redan varit marginaliserade tiden innan man avtjänar ett fängelsestraff, är de som påverkas minst efter frigivningen. Detta eftersom de redan befann sig lång från arbetsmarknaden och andra sociala funktioner. Det nyanseras i denna studie genom att det visar sig att ett fängelsestraff kan vara en startpunkt för förändring, men att vändpunkten först kan uppstå när sociala insatser uppfyller individen sammanvägda behov. Detta resultat förhåller sig i enlighet till annan tidigare forskning, som påvisar att när grundläggande behov är tillgodosedda så kan individer övervinna extrema nackdelar och uppnå förändring. Studien framställer även att individer med omfattande kumulativa sociala svårigheter riskerar att passera genom systemet med närmast obefintligt eller inget stöd för sin återanpassning till samhället. Diskussionens övergripande syfte är att besvara studiens underliggande syfte som avser att bidra till fördjupad förståelse om den brottsförebyggande insatskedjan, så som den framträder genom informanternas berättelser.

This study examines the intervention chain for crime prevention and social work in collaboration with authorities for individuals who have been sentenced to prison. One of the aims of the study is to increase understanding about this process through individuals' own stories about the crime preventing social interventions that they have participated in. This study's questions concern their experiences during their time in prison, before their release and the interventions that they have participated in after their release to re-establish themselves in society. A particular focus is put upon the transition from prison life to release, when responsibility shifts from the Swedish Prison and Probation Service to other authorities and municipal bodies. The overall aim of the discussion is to answer the underlying aim of the study, which is to contribute to a deeper understanding of the crime prevention intervention chain, as it emerges through the informants' stories. The study has been conducted with a qualitative phenomenological-hermeneutic approach based on six semi-structured interviews with people who have been released from prison between 2023 and spring 2026. The theoretical framework for analysis consists of institutional power theory, bureaucracy/street-level bureaucracy, desistance theory and needs theory. Previous research shows that individuals who are already marginalized before serving a prison sentence are the ones whose situations are least affected after release, since they were already far from the labor market and other social functions. This is nuanced in this study by showing that a prison sentence can be a starting point for change, but that the turning point can only occur when social interventions meet the individual's overall needs. This is in accordance with other previous research, which shows that when basic needs are met, individuals can overcome extreme disadvantages and achieve change. The study also shows that individuals with extensive cumulative social difficulties risk passing through the system with little or no support for their reintegration into society. Finally, it discusses how the informants' stories show the extent to which the different authorities in the crime prevention chain harmonize with each other and the common crime prevention and recidivism prevention societal purpose.