Umeå University's logo

Studien har undersökt hur fenomenet särbegåvning förhåller sig till den svenska kontexten och denobligatoriska tioåriga grundskolan idag, genom att studera vetenskapliga artiklar publicerade mellan2020–2026. Metoden för inhämtning av det empiriska underlaget har varit en litteraturstudie.Resultatet visar att särbegåvning som fenomen är kontroversiellt vilket leder till svårigheter att föradialog om de konsekvenser som följer på att den svenska skolans primära uppgift är att förmå så mångaelever som möjligt att nå betygskriteriernas lägsta nivå (E). Det uttalade kravet på skolans särskildaansvar för de elever som har svårt att nå utbildningens mål tycks indirekt ha lett till att elever som medlätthet når målen har försummats. En historisk tillbakablick låter oss dock förstå att de omständighetersom nu råder för de särbegåvade eleverna i dagens grundskola inte hör till regeln – tvärtom har detsvenska skolsystemet vuxit fram ur ny kunskap om, och med hänsyn till, elever med kunskapsmässigoch kognitiv begåvning. Samtidigt är omfattningen av den forskning som hittills bedrivits på området iSverige begränsad och flera forskare efterfrågar fler studier för att vidga kunskapsläget i den svenskakontexten. Det är uppenbart att det uppstår dilemman och motsättningar när ideologiska värden såsominkludering, jämlikhet och rättvisa möter verklighetens komplexitet - där skillnader ju uppenbarligenexisterar – vilka inte helt enkelt låter sig lösas. Som förslag på åtgärder för att främja likvärdighet ochutveckla landets skolverksamheter med hänsyn till de elever som lätt når kunskapskraven för sinårskurs, anser flera forskare att det bland annat behövs tydliga, nationella policydokument som kanfungera som stöd och ge handledning för hur den personal som arbetar runt om i landets skolor skaagera i praktiken.