Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Incidence, type of atrial fibrillation and risk factors for stroke: a population-based cohort study
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.ORCID-id: 0000-0002-7939-0149
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
Visa övriga samt affilieringar
2017 (Engelska)Ingår i: Clinical Epidemiology, ISSN 1179-1349, E-ISSN 1179-1349, Vol. 9, s. 53-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Purpose: The aims of this study were to estimate the incidence of atrial fibrillation and atrial flutter (AF), to assess the presence of provoking factors and risk factors for stroke and systemic embolism, and to determine the type of AF in patients with first-diagnosed AF. Patients and methods: This cohort study was performed in northern Sweden between January 1, 2011 and December 31, 2012. Diagnosis registries were searched for the International Classification of Diseases-10 code for AF (I48) to identify cases of incident AF. All AF diagnoses were electrocardiogram-verified. Data pertaining to provoking factors, type of AF and presence of risk factors for stroke and systemic embolism according to the CHA(2)DS(2)-VASc score were obtained from medical records. Results: The incidence of AF in the entire population was 4.0 per 1,000 person-years. The incidence was 27.5 per 1,000 person-years in patients aged >= 80 years. A total of 21% of all patients had a provoking factor in association with the first-diagnosed episode of AF. The CHA(2)DS(2)-VASc score was 2 or higher in 81% of the patients. Permanent AF was the most common type of AF (29%). Conclusion: There was a considerable increase in the incidence of AF with age, and a provoking factor was found in one-fifth. The most common type of AF was permanent AF. Four in five patients had a CHA(2)DS(2)-VASc score of 2 or more.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2017. Vol. 9, s. 53-62
Nyckelord [en]
atrial fibrillation, atrial flutter, incidence, risk factors for stroke
Nationell ämneskategori
Allmänmedicin
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-131648DOI: 10.2147/CLEP.S122916ISI: 000392661300001PubMedID: 28182159Scopus ID: 2-s2.0-85011003129OAI: oai:DiVA.org:umu-131648DiVA, id: diva2:1077616
Tillgänglig från: 2017-02-28 Skapad: 2017-02-28 Senast uppdaterad: 2024-04-08Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Risk markers and incidence of atrial fibrillation in northern Sweden
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Risk markers and incidence of atrial fibrillation in northern Sweden
2023 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[sv]
Riskmarkörer och incidens av förmaksflimmer i norra Sverige
Abstract [en]

Background: Atrial fibrillation (AF) is the most common clinically significant arrythmia with a prevalence of approximately 3% in the general population. Less is known about the incidence of AF. In order to reduce the incidence of AF, it is of essence to identify modifiable risk factors for the disease.

Aims: The aims of this thesis were (1) to estimate the incidence of AF and to assess the prevalence of provoking factors and risk factors for stroke and systemic embolism at the time of AF diagnosis, (2) to study the association between alcohol consumption and risk of AF, (3) to study the association between weight, height, weight change, and risk of AF, and (4) to study the association between normal or high normal blood pressure (BP), compared to optimal BP, and risk of AF.

Methods: To determine the incidence of AF and the prevalence of provoking factors and risk factors for stroke and systemic embolism at AF diagnosis, an observational study was performed between January 1, 2011, and December 31, 2012, in the municipalities of Skellefteå and Norsjö, Västerbotten, Sweden. Diagnosis registries were searched for cases of incident AF. All AF diagnoses were verified by electrocardiogram. Data regarding provoking factors, type of AF and presence of risk factors for stroke and systemic embolism (as assessed by the CHA2DS2-VASc score) was obtained from medical records. Incidence was calculated by dividing the number of incident AF cases by the time at risk for the population.

The association between alcohol consumption, weight, height, weight change, normal BP, high normal BP, and risk of AF was investigated in a population-based cohort study of participants of the Västerbotten Intervention Programme (VIP). Residents of Västerbotten County aged 30, 40, 50 and 60 years who had participated in the VIP health examinations between January 1, 1988, and September 5, 2014, were included. Individuals who had been diagnosed with AF before participating in the VIP were excluded. Study participants were followed until a diagnosis of AF, death, migration from the study area, or the end of the study on September 5, 2014. Incident AF cases were identified using the Swedish National Patient Registry. The health examinations included measurements of height and weight, systolic BP, diastolic BP, fasting glucose, oral glucose tolerance, and cholesterol. 

Participants also answered a questionnaire addressing any history of diabetes and myocardial infarction, alcohol use, education level, smoking habits, medications, and physical activity. Optimal BP was defined as BP < 120/80 mm Hg. Normal BP was defined as BP 120–129/80–84 mm Hg. High normal BP was defined as BP 130–139/85–89 mm Hg. Hypertension was defined as BP ≥ 140/90 mm Hg. Cox proportional hazards regression analysis was used to assess the associations between alcohol consumption, weight, height, weight change, normal BP, high normal BP, and risk of AF. These were performed with crude, age-adjusted, and multivariable models adjusted for other cardiovascular risk factors (age, sex, body mass index, hypertension, cholesterol, previous myocardial infarction, diabetes, problem drinking, smoking, education level, and leisure-time physical activity).

Results: The incidence of AF was 4.0 cases of AF per 1000 person-years. In approximately one fifth of participants, a provoking factor was present at the first episode of AF. The CHA2DS2-VASc score was 2 or higher in 81% of participants. Permanent AF was the most common type of AF and was seen in about one third of the participants.

When studying the association between alcohol consumption and risk of AF, 109,230 health examination participants were included in the study cohort and were followed for 1,484,547 person-years. During the study period, 5230 participants developed incident AF. Men with alcohol consumption in the highest quartile (≥ 4.83 standard drinks weekly) had a hazard ratio (HR) of 1.21 (95% confidence interval [CI] 1.09-1.34) for AF in a multivariable model when compared to men with an alcohol consumption in the lowest quartile (< 0.90 standard drinks weekly). In men, problem drinking was also associated with an increased risk of AF (HR 1.24, 95% CI 1.10–1.39 in a multivariable model). Among women, no significant association between alcohol consumption, problem drinking, and risk of AF was identified.

In a fully adjusted model, height, weight, body mass index, and body surface area were positively associated with risk of incident AF. Among participants who underwent two health examinations 10 years apart, 1142 persons developed AF. The mean weight change from baseline was a weight gain of 4.8%. There was no significant association between either weight gain or weight loss and risk of AF.

In the study of the association between normal BP, high normal BP, and risk of AF, 109,697 persons with a total of 162,982 health examinations were included. Incident AF was diagnosed in 5260 participants. There was an increased risk of incident AF in persons with normal BP (HR 1.11, 95% CI 1.01–1.27) and in persons with high normal BP (HR 1.23, 95% CI 1.10–1.38) compared to optimal BP in a multivariable model. Systolic BP and diastolic BP were associated with risk of incident AF, with HRs of 1.11 (95% CI 1.10–1.13) and 1.13 (95% CI 1.09–1.16) per 10 mmHg, respectively, in multivariable models. A restricted cubic spline analysis indicated a gradually increasing risk of AF with increasing systolic BP and diastolic BP.

Conclusions: AF has an incidence of 4.0 per 1000 person-years. Alcohol consumption and problem drinking were associated with higher risk of AF in men, but not in women. Weight, height, body mass index, and body surface area were associated with increased risk of incident AF. Normal BP and high normal BP, when compared to optimal BP, were associated with increased risk of incident AF.

Abstract [sv]

Bakgrund: Förmaksflimmer och förmaksfladder (FF) är vanliga hjärtrytmrubbningar som finns i flera olika former. Ungefär 3% av befolkningen är diagnosticerade med FF. Kunskapen om hur många som insjuknar i FF varje år är otillräcklig. Ibland förekommer det att personer som diagnosticeras med FF har något samtidigt tillstånd som triggar FF, exempelvis infektionssjukdom eller hjärtinfarkt. FF ökar risken för stroke (slaganfall). Risken för stroke kan minskas genom behandling med blodförtunnande läkemedel, så kallade antikoagulantia.

För att om möjligt kunna förebygga FF är det viktigt att känna till bakomliggande orsaker till att människor drabbas av FF. Vi känner till att personer med hög ålder, tidigare hjärtinfarkt och uttalat förhöjt blodtryck har en ökad risk för att insjukna i FF.

Syftet med denna avhandling var att studera hur vanligt det är med nyinsjuknande i FF i befolkningen. Vi ville också undersöka hur vanligt det är att personer som diagnosticeras med FF har en utlösande faktor till tillståndet och hur vanligt det är med riskfaktorer för stroke i samband med att man diagnosticeras med FF. Dessutom ville vi studera sambandet mellan alkoholkonsumtion, vikt, längd, kroppsstorlek, viktförändring, blodtryck och risk för FF.

Metod: För att studera hur vanligt det är med nyinsjuknande i FF i befolkningen och hur vanligt det är att personer som diagnosticeras med FF har en utlösande faktor till tillståndet eller har en eller flera riskfaktorer för stroke genomförde vi en studie i Skellefteå och Norsjö kommun i Västerbottens Län med ca 75 000 invånare. Vi sökte i diagnosregister efter nya fall av FF mellan 1 januari 2011 och 31 december 2012. Alla FF-diagnoser var bekräftade med elektrokardiogram (EKG). Information om utlösande faktorer till FF, typ av FF och förekomst av riskfaktorer för stroke hämtades från medicinska journaler.

Sambandet mellan alkoholkonsumtion, vikt, längd, viktförändring, lätt förhöjt blodtryck och risk för FF undersöktes i en studie där vi utgick från deltagare i Västerbottens Hälsoundersökningar. Invånare i Västerbotten inbjuds till en hälsoundersökning vid 30, 40, 50 och 60 års ålder. I våra studier ingår personer som deltagit i Västerbottens Hälsoundersökningar från 1 januari 1988 till 5 september 2014 och som inte hade diagnosticerats med FF innan de deltog i hälsoundersökningen. Studiedeltagarna följdes från att de deltog i hälsoundersökningen tills de diagnosticerades med FF, dog, flyttade från studieområdet eller tills studien tog slut 5 september 2014. Nya fall av FF i studiegruppen identifierades genom sökning i Nationella Patientregistret. Hälsoundersökningarna omfattade mätning av vikt och längd, blodtryck, blodsocker och blodfetter. Deltagarna svarade också på en enkät som omfattade frågor om personernas alkoholintag, utbildningsnivå, rökning, läkemedelsbehandling och fysisk aktivitet samt om de hade diabetes och om de hade haft hjärtinfarkt.

Resultat: Studien visade att 4 av 1000 invånare insjuknar i FF varje år. Ungefär en femtedel av dessa har en utlösande faktor till FF i samband med sin första FF-episod. Minst fyra av fem personer med FF har i samband med diagnos en så hög risk för stroke att det motiverar behandling med antikoagulantia. Permanent FF var den vanligaste typen av FF i vår studie. 

I studierna avseende sambandet mellan alkoholkonsumtion, vikt, längd, viktförändring, blodtryck och risk för FF deltog drygt 100 000 personer. Bland dessa fick drygt 5000 personer diagnosen FF under studietiden.

Vi fann att de män som drack mest alkohol (minst 4,8 standardglas alkoholhaltig dryck i veckan) hade 20% högre risk att drabbas av FF jämfört med de män som drack minst alkohol (under 0,9 standardglas alkohol i veckan) efter att hänsyn tagits till andra faktorer som skulle kunna påverka risken för FF. Hos kvinnor fanns det inget samband mellan alkoholintag och risk för FF.

Vi såg ett samband mellan högre vikt, längd samt kroppsstorlek mätt som body mass index och som kroppsyta och högre risk för FF. Sambandet mellan viktförändring och risk för FF undersöktes hos de studiedeltagare som deltagit i två hälsoundersökningar med tio års mellanrum. Det fanns inget samband mellan vare sig viktökning eller viktminskning och risk för FF.

Vi fann en ökad risk för FF hos personer med lätt förhöjt blodtryck (120–129/80–84 och 130–139/85–89 mm Hg) jämfört med hos personer med blodtryck under 120/80 mm Hg. Vad gäller uppmätta blodtrycksvärden fanns det samband mellan både högre övertryck, undertryck och ökad risk för FF.

Slutsatser: Fyra av 1000 invånare insjuknar i FF varje år. Alkoholkonsumtion hade samband med högre risk för FF hos män men inte hos kvinnor. Det fanns också ett samband mellan högre vikt, längd, body mass index, kroppsyta och högre risk för FF.  Vi såg också ett samband mellan högre nivåer på blodtryck och högre risk för FF.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå University, 2023. s. 126
Serie
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 2223
Nyckelord
Atrial fibrillation, atrial flutter, incidence, provoking factors, types of atiral fibrillation, stroke risk, alcohol consumption, problem drinking, weight, height, weight change, normal blood pressure, high normal blood pressure, Förmaksflimmer, förmaksfladder, incidens, provocerande faktorer, typer av förmaksflimmer, strokerisk, alkoholkonsumtion, alkoholproblem, vikt, längd, viktförändring, normalt blodtryck, högt normalt blodtryck
Nationell ämneskategori
Annan klinisk medicin
Forskningsämne
medicin
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-207051 (URN)978-91-7855-977-0 (ISBN)978-91-7855-978-7 (ISBN)
Disputation
2023-05-26, Forumsalen, Campus Skellefteå, Bockholmvsägen 23, Skellefteå, 13:00 (Svenska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2023-05-05 Skapad: 2023-04-26 Senast uppdaterad: 2024-04-08Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(902 kB)319 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 902 kBChecksumma SHA-512
793e76caa003ecf0569f225254201b9ce81807bcaed25505bab20f61ec4e1844087c326e2d3db046a728fac20b2ecb057cadae94c2efcdd12371dd82eaa7c7dc
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Övriga länkar

Förlagets fulltextPubMedScopus

Person

Johansson, CeciliaJansson, Jan-HåkanJohansson, Lars

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Johansson, CeciliaAndersson, JonasJansson, Jan-HåkanJohansson, Lars
Av organisationen
Avdelningen för medicin
I samma tidskrift
Clinical Epidemiology
Allmänmedicin

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 319 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 527 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf