Umeå universitets logga

Den ökade konkurrenssituationen på klädmarknaden har lett till ett ökat användande av realisationer av företagen inom branschen. Detta då företagen använder realisationer som en strategi för att skapa merförsäljning. En ökad möjlighet för konsumenter att erhålla realisationer från andra håll tvingar företagen till ett aggressivare användande av realisationer för att realisationsstrategin ska vara attraktiv för konsumenterna. En ökad konkurrenssituation på klädmarknaden gör att fler aktörer delar på klädbranschens marknadsandelar. Försäljningen för varje aktör sjunker, vilket leder till att de olika aktörer tvingas sälja mer varor till nedsatta priser. Dessutom har konsumenternas ökade trendmedvetenhet satt press på företagen att inte spara överblivna varor till kommande säsonger vilket även det genererar ett ökat användande av stora och frekventa realisationer.

Företagets ökade användande av stora och frekventa realisationer riskerar att generera att konsumenterna ifrågasätter företagets ursprungspriser och istället inväntar företagens framtida realisationer. Detta kan vara problematiskt ur många avseenden. Att konsumenterna undviker att betala originalpris och istället konsumerar på realisationer leder till lägre bruttovinster vilket är problematiskt för företagens vinstmarginaler. Vidare riskerar värdet på företagens varumärken att sjunka då pris signalerar kvalité för vissa konsumenter. För att undersöka hur stora dessa risker är och för att bistå med verktyg för att undvika dessa, utfördes denna studie. Studien undersökte hur denna frågeställning skiljde sig beroende av konsumenternas demografiska profil, grader av impulsivitet, kvalitetsmedvetenhet, modemedvetenhet, prismedvetenhet och varumärkeslojalitet, samt kön och inkomst. Studien genomfördes genom kvantitativ forskningsmetod på Umeåbor tillhörande generationsintervallet Y.

Resultatet visar att alla klädkonsumenter är benägna att vänta på framtida realisationer i en betydande grad. Vidare visar resultatet att ju högre konsumentens grad av impulsivitet, kvalitetsmedvetenhet, varumärkeslojalitet och modemedvetenhet är, desto mindre benägna är de att vänta på framtida realisationer. Slutligen visar resultaten att prismedvetna konsumenter, samt män, är mindre benägna att vänta på framtida realisationer än genomsnittet för studien. I studien har en modell för att estimera konsumenters benägenhet att vänta på framtida realisationer presenterats, vilket företag inom klädbranschen kan använda som ett verktyg för att utvärdera deras användande av realisationer och som branschanalytiker kan använda för att estimera hur stor andel försäljning som kommer ske till ursprungspris respektive realisationspris. Slutligen har studien presenterat praktiska samt teoretiska rekommendationer vid användande av realisationer, för företagen och branschen i stort.