Open this publication in new window or tab >>2020 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]
This thesis starts with the premise that to address ecological and climate crises, we need to understand their psychological and cultural roots found in the separation of modern societies from the natural world. This separation permeates mainstream approaches to sustainability that either sustain business-as-usual of the unbridled economic growth, or reform it with greener markets and technologies. At the same time, there is an emerging interest in alternative transitional ecopreneurs who have a different relationship with the natural environment and an agency with potentially more radical consequences for societal change. I look at ecopreneurs within the contemporary back-to-the-land movement, asking the following question: How do ecopreneurs reconnect with the land, and what does this mean for degrowth?
My exploration was grounded in a dialogue between the literature on degrowth, ecopreneurship, critical organisational studies, and ecological embeddedness; and the ethnographic study of eleven back-to-the-landers who started small-scale ecological farms and permaculture enterprises in Sweden. I adopted a critical, narrative, and ethnographic research approach. The empirical research consisted of two studies that relied on narrative interviews and deep observations. The result was four essays that together, with the help of stories of back-to-the-land ecopreneurs, develop a process theory of ecological embedding.
Ecological embedding is a process by which an ecopreneur is becoming more rooted in the land that provides the ecological conditions for life and economic activity. This process may be catalysed by psychological suffering in modern societies – an inner revolt – with examples of burn-out from the “rat race”, experiential deprivation of the office work, and ecological anxiety. The way back-to-the-land ecopreneurs develop, nurture, and negotiate their physical, emotional and spiritual ties with the land shapes the ongoing sensemaking and organising that is central to the formation of their alternative livelihoods and enterprises. It is also established that ecological embedding requires physical and psychological work on behalf of the back-to-the-land ecopreneur who navigates the contested terrain between the mainstream economy and alternative degrowth futures.
The overall contribution consists in using the voices of back-to-the-landers in order to present their everyday experiences and critical knowledges about ecological embedding and transitions to a society that lives within planetary boundaries. Back-to-the-landers practice alternative forms of ecopreneurship that depart from the discursive and material conditions of the modern growth economy, and that revolve around a different set of values and objectives such as a more grounded life, non-materialist conceptions of well-being, regenerative ethos, post-capitalist relations, conviviality, resilience, alternative food economies and forms of local development. It is important to recognise the critical role of this new generation of individuals and families who enter alternative agriculture based on environmental and lifestyle aspirations, and who work hard to realise these aspirations on a daily basis, in spite of immense personal challenges and systemic hurdles that come from lacking institutional and political support.
If we take seriously the ecopsychological crises of the modern civilisation and growth capitalism, to reconnect with local ecologies and to creatively downscale our economies becomes crucial. And this is not going to be an easy task.
Abstract [sv]
Denna avhandling börjar med premissen att vi för att möta de ekologiska kriserna, inklusive klimathotet, behöver förstå krisernas psykologiska och kulturella rötter som återfinns i separationen mellan moderna samhällen och naturen. Denna separation genomsyrar de konventionella hållbarhetsstrategierna som antingen upprätthåller den eviga ekonomiska tillväxten eller reformerar den med grönare marknader och teknik. Samtidigt växer det fram ett intresse för alternativ omställning genom ekoprenörer som har en annorlunda relation till naturen och ett agentskap med potentiellt mer radikala konsekvenser för samhällsförändring. Jag betraktar ekoprenörer inom den nya gröna vågen genom följande fråga: Hur återanknyter ekoprenörer till jorden, och vad betyder detta för nedväxt?
Mitt utforskande grundade sig i en dialog mellan, å ena sidan, litteraturen inom nedväxt, ekoprenörskap, kritiska organisationsstudier och ekologisk inbäddning, och, å andra sidan, en etnografisk studie av elva ”gröna vågare” som startat småskaliga ekologiska jordbruk och företag inom permakultur i Sverige. Min forskningsansats var kritisk, narrativ och etnografisk. Den empiriska forskningen bestod av två studier som baserades på narrativa intervjuer och djupa observationer. Resultatet blev fyra essäer som tillsammans, med hjälp av berättelser av ekoprenörer inom den nya gröna vågen, utvecklar en processteori av ekologisk inbäddning.
Ekologisk inbäddning är en process genom vilken en ekoprenör förstärker sin relation, och återanknyter till jorden och platsen som ger de ekologiska förutsättningarna för liv och ekonomisk verksamhet. Denna process kan katalyseras av psykologiskt lidande i moderna samhällen – ett inre uppror – med exempel som utbrändhet genom ekorrhjulets krav, kontorsarbetets alienering och klimatångest. Hur ekoprenörer i den gröna vågen utvecklar, vårdar och förhandlar sina fysiska, emotionella och andliga band med jorden formar deras pågående meningsskapande och organisering som är centrala för alternativa livsstilar och verksamheter. Det visar sig även att ekologisk inbäddning kräver fysiskt och psykologiskt arbete av gröna våg-ekoprenören som navigerar i den omstridda terrängen mellan tillväxtekonomin och alternativa framtider bortom tillväxt.
Huvudbidraget är att använda röster av gröna vågare för att presentera vardagliga erfarenheter och kritisk kunskap om ekologisk inbäddning och övergång till ett samhälle som lever inom planetens gränser. De utövar alternativa former av ekoprenörskap som avviker från den moderna tillväxtekonomins diskursiva och materiella förhållanden, och som kretsar kring en annan uppsättning av värden och mål, som ett jordat liv, icke-materialistiska uppfattningar om välbefinnande, regenerativt etos, post-kapitalistiska relationer, resiliens, alternativa matekonomier och former av lokal utveckling. Det är viktigt att erkänna den kritiska roll som en ny generation individer och familjer kan spela; de som kommer in i alternativt jordbruk utifrån sina miljö- och livsstilsambitioner, och som dagligen arbetar hårt för att förverkliga dessa ambitioner trots enorma personliga utmaningar och systemhinder på grund av avsaknat institutionellt och politiskt stöd.
Om vi tar den moderna civilisationens och tillväxtkapitalismens ekopsykologiska kriser på allvar kommer det vara avgörande att återanknyta till lokala ekologiska förhållanden och att skala ner våra ekonomier på kreativa sätt. Och det kommer inte att vara lätt.
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University, 2020. p. 137
Series
Studier i företagsekonomi. Serie B, ISSN 0346-8291
Keywords
alternative organising, back-to-the-land, ecological embedding, ecopreneurship, degrowth, critical perspectives on sustainability, ethnography, narrative storytelling, alternativ organisering, den nya gröna vågen, ekologisk inbäddning, ekoprenörskap, kritiska hållbarhetsperspektiv, etnografi, narrativ ansats, berättelser
National Category
Business Administration
Research subject
Business Studies; sustainability; Ethics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-176385 (URN)978-91-7855-415-7 (ISBN)978-91-7855-414-0 (ISBN)
Public defence
2020-11-27, Triple Helix, Universitetsledningshuset, Umeå Universitet, 901 87, Umeå, 13:00 (English)
Opponent
Supervisors
2020-11-062020-11-032021-02-17Bibliographically approved