Umeå University's logo

I denna studie testas tillämpning av kritisk pedagogik i juridikundervisning på avancerad nivå. Med utgångspunkt i att högre utbildning ska främja självständighet och kritiskt tänkande hos studenter, har vi utvecklat en undervisningsdesign som ger studenterna möjlighet att självständigt och kreativt identifiera och utforska frågeställningar i samverkan med människorättsorganisationer. Strävan var att bidra till ett fördjupat lärande hos studenterna och samtidigt ge dem möjlighet att bidra till samhällsförändring.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka om - och i så fall hur - läraktiviteter som bygger på teoretiska grundtankar om den högre utbildningens samhällsroll kan uppnå önskat genomslag i praktiken. Utgångspunkt har tagits i att utbildning och samhällsansvar ihop, och undervisningen utformats med medvetet fokus på studentens makt och möjlighet att – med sin kunskap – bidra till samhällsförändring. Centralt är också strävan att behandla studenterna som medskapande kunskaps- och förändringssubjekt (se t.ex.; Freire 1970; Giroux 2010; Janks 2013).

Studien utgår ifrån vad studenterna i ett avslutande reflektionsbaserat inslag (t.ex. Moon 2004) upplever sig ha lärt av samverkan med människorättsorganisationen och hur studenten ser på sin egen (kommande yrkes-)roll i förhållande till social rättvisa. Kursens examinationsuppgift bygger på att studenterna väljer en samhällsfråga och människorättsorganisation i världen att samarbeta med i utförandet av en rättslig undersökning och analys. I ett avslutande paper uppmanas studenterna att bland annat reflektera över ”vad extra” (om något) som praktisk samverkan gav till lärandet och om, och i så fall hur, de upplevde att de själva genom den utförda uppgiften bidrog till samhällsförändring.

Till resultaten hör att samverkan upplevdes som en ögonöppnare för sociala och juridiska orättvisor, och var inspirerande i hur små insatser kan göra stor skillnad. Ett flertal studenter ansåg sin studie ha bidragit till samhällsförändring främst genom den insikt och medvetenhet de själva nått om juridiken som verktyg och om sin egen roll. Studenterna upplevde att kursen stärkt, bekräftat eller inspirerat ett redan upplevt ansvar och en vilja att ge utsatta människor en röst. Sammantaget visar vår studie pedagogiska utmaningar med att få praktiskt genomslag för teoretiska ideal. Samtidigt ser vi tydliga drag av det som kritisk pedagogik vill uppnå i studenternas reflektioner. Teorin har komplexa lager, men är inte nödvändigtvis abstrakt eller utopisk (se t.ex. Ellsworth 1989); det framträder ett givande område för pedagogisk – och i förlängningen samhällsförändrande – utveckling.