Kommunernas roll i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism framhålls ofta som central. Kraven och förväntningarna på kommunerna har ökat och många har idag inte bara lokala samordnare mot våldsbejakande extremism, utan också egna handlingsplaner. Kunskap och forskning om hur kommunerna arbetar har dessutom vuxit. Hur allmänheten ser på kommunernas arbete och på våldsbejakande extremism som fenomen vet vi emellertid mindre om. I den här artikeln redovisas en delmängd från en nationell enkätundersökning som ingår i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet om radikalisering och lokal motståndskraft. Resultat från enkätundersökningen visar bland annat att våldsbejakande extremism oroar allmänheten men att få vet till vem man på lokal nivå skall vända sig med frågor som rör detta och att förtroendet för kommunernas arbete är relativt lågt.
Publicerad: 2018-07-04