Umeå universitets logga

Vad man kan lära sig i etik, och vad som kan ingå i etikundervisning i en obligatorisk grundskola som den svenska, är frågor som när de ställs väcker fler frågor. Att utgå från att en flertusenårig tradition av bearbetade etiska frågeställningar, om exempelvis ansvarigt handlande i mänsklig existens och samlevnad, om egna rättigheter och andras, eller om vad som är gott och eftersträvansvärt i enskilt och gemensamt hänseende – att utgå från att sådana frågeställningar på ett enkelt sätt skulle kunna levandegöras i ett skolsammanhang visar sig vara mer komplicerat. Först väcks didaktiska frågeställningar: hur kan, ska eller bör detta göras, om det ska ske i en obligatorisk skola? I ett givet land som Sverige är svaren på sådana frågeställningar dessutom till betydande del beroende av skolans läroplan med tillhörande kursplaner. Där regleras frågor om vad som ska ingå i etikundervisning och hur den kan eller bör utformas.

I kapitlet bygger författaren på tre tidigare delstudier från EthiCo projektet och reser en kritisk diskussion syftande till hur etisk undervisning i den svenska skolan skulle kunna fördjupas. Utifrån etikundervisningens placering inom religionskunskapsämnet kritiseras begränsningar i den nuvarande kursplanen och i systemet med nationella prov i etik. Som ett område för fortsatt forskning lyfts frågorna fram om hur elever utvecklar sin förståelse av etiska begrepp.

What may be learnt in ethics, and what may be included in ethics education in a compulsory school like the Swedish, are questions that when they are raised, in turn raise more questions. To presuppose that millennia old discussions among human beings around ethical issues like responsible agency in human co-existence, of individual rights and rights of others, or of what is good and desirable, could easily be brought into a school context proves to be a simplification. The issues are more complex and relate to curricula and syllabi, in addition to the foundational question of ethics education in a compulsory school.

In this chapter the author builds on three earlier studies carried out within the EthiCo project and raises a critical discussion around how ethics education within the Swedish school could be further developed. The limitations of the present syllabus and the system of including ethics education in national tests of the school subject religious education is critiqued. As a task for further research the area of how children develop their conceptual understanding of crucial ethical concepts is brought up.