Den första medicinska sekreteraren anställdes för hundra år sedan med syftet att avlasta läkarens administrativa arbete. Yrket har förändrats under åren och numera fungerar den medicinska sekreteraren som spindeln i nätet på många vårdcentraler och sjukhus. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetsuppgifterna har förändrats för några medicinska sekreterare sedan de fått uppdraget som SVF-koordinatorer. Undersökningen är en fallstudie och baseras på upplevelserna hos tre medicinska sekreterare på Lycksele lasarett där man startat ett diagnostiskt centrum för utredning av cancer. En frågeundersökning genomfördes och en kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera svaren. De svar som framkommit har gett en bild av hur sekreterarna själva ser på sina arbetsuppgifter sedan de fått ett utökat ansvar. Svaren ger också en bild över sekreterarens tankar om yrkets framtid. Resultatet visar att samtliga sekreterare hade en positiv inställning och kände glädje och stolthet inför de nya arbetsuppgifterna och att dessa känslor sitter i än idag. De har alla en förhoppning om att yrkets status ska höjas i och med att de nya arbetsuppgifterna visar att det är ett kvalificerat yrke och att det finns stora möjligheter att utvecklas. Sekreterarna uttrycker en tro på att det medicinska sekreteraryrket kommer att efterfrågas även i framtiden och att ännu mer administration kommer att tas över från andra yrkesgrupper. Studien visar också att trots att sekreterarna fått utökade arbetsuppgifter så ligger lönen kvar på samma nivå. Det går inte att dra några säkra slutsatser av denna fallstudie, men den kan fungera som en ögonöppnare för möjligheten att nyttja den medicinska sekreterarens kompetens ytterligare inom hälso- och sjukvården.