Vår presentation kommer att behandla två nyligen framtagna projektkursmoment vid Institutionen för informatik, där vi skapar förutsättningar för lärande så lika som möjligt de som framtidens systemvetare och beteendevetare inom IT-området ställs inför. Kursmomenten (som vi valt att se som en helhet) baseras på tre huvudsakliga pedagogiska idéer:
1. Integrera teori och praktik inom ramen för samma kurs, med ett moment som handlar om att planera ett projekt och ett moment som handlar om själva genomförandet av detta.
Vi anser det vara väldigt viktigt för en individs kunskapsutveckling att praktiskt få prova på något som man tidigare endast lärt sig på en teoretisk nivå. Genom att se kursmomenten som en helhet kunde studenterna först planera vad man skulle göra (teori), och sedan genomföra detta (praktik). Erfarenheten var att vissa saker fungerade precis som man tänkt, medan andra saker krävde förändring. Detta är en värdefull insikt inför ett kommande arbetsliv.
2. Skapa förutsättningar för lärande när det gäller gruppdynamik genom att samarbeta över programgränser och ställas inför föränderliga utmaningar.
Projektgrupperna sattes samman av projektdeltagare från lika delar det Systemvetenskapliga programmet liksom det Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer. Som yrkesverksam, med en utbildning från informatik, arbetar man med största sannolikhet ofta i projekt som relaterar till olika dimensioner av samhällets digitalisering. Något som utmärker projekt är att de består av deltagare med olika kompetenser, viljor och personligheter – omständigheter som ställer krav på förmågan att hantera gruppdynamik. Olika deltagare har olika egenskaper och karaktärer och det gäller för grupper att kunna hantera dessa på bästa möjliga sätt. Även för individen är detta en viktig process. Det handlar om att lära känns sig själv och sina egna styrkor och svagheter.
3. Skapa förutsättningar för lärande när det gäller att arbeta mot riktiga klienter som upplever verkliga behov och även ställer krav.
På kursen arbetar vi med riktiga beställare och skarpa case, vilket ger ett flertal fördelar. Dels skapar det en spänning som ofta leder till ökat engagemang och lärande hos studenterna. Dels får studenterna lära sig att hantera en extern klient, en klient som de inte känner, som inte besitter deras kunskap och som kan ha väldigt annorlunda förväntningar på samarbetet. Som yrkesverksamma är detta vanligt förekommande och vi hade svårligen kunnat uppnå samma effekt med fiktiva case. Ett skarpt case har dessutom alltid en överlägsen nivå av komplexitet, och därmed även överraskningar, i jämförelse med ett påhittat case.
Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2019. p. 38-38
Universitetspedagogiska konferensen 2019: Helhetssyn på undervisning - kropp, känsla och kognition i akademin, Umeå, Sweden, oktober 10-11, 2019