Umeå University's logo

Denna rapport presenterar den femte studien för Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning inom detta område, och syftar till att analysera luftföroreningars korttidseffekter på antalet akutbesök för astma och övriga sjukdomar i andningsorganen under perioden 2013-2018 i tre storstadsområden: Stockholm, Göteborg och Malmö. Som ett tillägg i denna studie har också samband mellan luftföroreningar och läkemedelsuttag för astmabesvär utvärderats som en alternativ indikator på akuta effekter av luftföroreningar på astma. Luftföroreningsdata kommer från respektive miljöförvaltning och avser bakgrundshalter (taknivå) vid huvudmätstationen för respektive studieområde (Stockholm: Södermalm, Malmö: Rådhuset, Göteborg: Femmanhuset). Även pollenhalter, väder, veckodag, tid på året mm har beaktats i analyserna. Uppgifter om akutbesök och läkemedelsuttag kommer från Socialstyrelsens register.

Analysen med alla tre områden och hela befolkningen (alla åldrar) visar att akutbesök för astma påverkas av de senaste två dygnens halt av alla tre föroreningstyperna: partiklar som PM10, ozon och kvävedioxid, medan det för övriga akutbesök för andningsorganen enbart är PM10 som visar ett statistisk säkerställt samband totalt sett (alla orter och alla åldrar).I jämförelse med tidigare analysers resultat angående sambanden mellan PM10 och akutbesök för astma så ses ingen säkerställd trend sedan 2001, men den senaste perioden ger störst ökning med omkring 4% fler akutbesök per 10 μg/m3 för PM10 (alla åldrar).

Medan det främst finns samband mellan partikelkoncentrationen som PM10 och akutbesök, ses för uttag av astmaläkemedel främst ett samband med halten av kvävedioxid, och särskilt för barn 0-17 år. För alla tre studieområdena och båda typerna av astmaläkemedel uppvisades liknande samband mellan NO2 och uttag av medicin, vilket kan motivera fördjupade analyser kring avgaskomponenter och mildare uttryck för astmabesvär än akutbesök.