Korrelationer mellan hjärnskakningar och skattning på psykiska ohälsovariabler hos elitishockeyspelare i Svenska Hockeyligan
2020 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hp
Studentuppsats (Examensarbete)Alternativ titel
Correlations between concussions and scoring on mental illness variables in elite ice hockey players in the Swedish Hockey League (Engelska)
Abstract [sv]
Abstrakt
Introduktion: Idrottsrelaterade hjärnskakningar är ett stort problem i idrottsvärlden och flertalet studier har sett en ökande trend av rapporterade hjärnskakningar inom ishockey. Tidigare forskning har även funnit samband mellan hjärnskakningar och psykisk ohälsa, framförallt depression och ångest, men lite forskning finns angående sambandet mellan hjärnskakningar och emotionella psykiska ohälsovariabler. Syftet med denna studie har varit att undersöka detta samband hos elitishockeyspelare i Svenska Hockeyligan. Metod: Data insamlades med hjälp av ImPACT V.6 och Post-Concussion Symptom Scale hos manliga spelare i Svenska Hockeyligan som en del av deras försäsongsbaseline-utvärdering. Mann-Whitney U användes för att se skillnader mellan de spelare som haft minst en hjärnskakning och de som inte haft. Spearman’s rangkorrelation användes för att undersöka korrelationer mellan antal hjärnskakningar och de psykiska ohälsovariablerna irritabilitet, nervositet, nedstämdhet, känslosamhet och ett sammanlagt symptomresultat. Resultat: Inga statistiska skillnader kan ses mellan grupperna gällande de psykiska ohälsovariablerna, däremot är de spelare som fått hjärnskakningar signifikant äldre än de som inte drabbats (p < 0.001). Spearman’s test visar inte några statistiskt signifikanta korrelationer mellan antal hjärnskakningar och de psykiska ohälsovariablerna. Diskussion: Spearman’s test inte visar på några signifikanta korrelationer trots att tidigare forskning har visat ett samband mellan hjärnskakningar och olika psykiska diagnoser. Detta pekar på ett komplext samband mellan psykiska ohälsa och hjärnskakningar, vilket sammantaget påverkar en individs psykiska välmående. Att de spelare som drabbats av hjärnskakningar är äldre beror sannolikt på att de spelat ishockey längre än de som inte drabbats och därför exponerats för fler situationer där de riskerat att drabbas av hjärnskakningar. Konklusion: Aktiva elitishockeyspelare i Svenska Hockeyligan som drabbats av hjärnskakningar är äldre än de som inte drabbats, men de skattar inte signifikant högre på de psykiska ohälsovariabler som ingår i Post-Concussion Symptom Scale.
Abstract [en]
Abstract
Introduction: Sport-related concussions are a huge problem in the world of sports and multiple studies have shown an increasing trend towards more reported concussions in ice hockey. Previous research has shown a correlation between concussions and mental illness, more specifically depression and anxiety, but little research regarding the connection between concussions and sub-clinical symptoms of mental illness has been conducted. The purpose of this study has been to investigate this correlation in elite ice hockey players in the Swedish Hockey League. Methods: Data was collected using the ImPACT V.6 and Post-Concussion Symptom Scale on male players in the Swedish Hockey League during their preseason baseline evaluation. Mann-Whitney U was used to investigate differences between players with history of at least one concussion and the ones with no history of concussions. Spearman’s correlation was used to investigate correlations between number of concussions and the mental illness variables irritability, nervousness, sadness, feeling more emotional and a total symptom score. Results: The Mann-Whitney U test shows no statistically significant difference between the groups regarding the mental illness variables, although the players with a history of concussions were significantly older than the ones with no history of concussions (p < 0.001). The Spearman’s correlation test shows no statistically significant correlation between number of concussions and the mental illness variables. Discussion: Spearman’s test does not show any statistically significant correlations even though previous research has shown correlations between concussions and different psychological diagnoses. This points to a complex relationship between mental illness and concussions, which may affect an individual’s psychological wellbeing. The fact that players that have suffered a concussion is older is likely because they have been playing ice hockey for a longer period of time then those that have not suffered a concussion and because of that have been more exposed to situations that put them at risk to getting a concussion. Conclusion: Active ice hockey players in the Swedish Hockey league with a history of concussions are older than the ones with no history, but they do not score higher on the mental illness variables that are included in the Post-Concussion Symptom Scale.
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2020. , s. 21
Nyckelord [en]
Post-Concussion Symptom Scale, ImPACT, depression, anxiety, mild traumatic brain injury
Nyckelord [sv]
Post-Concussion Symptom Scale, ImPACT, depression, ångest, mild traumatisk hjärnskada
Nationell ämneskategori
Medicin och hälsovetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-173412OAI: oai:DiVA.org:umu-173412DiVA, id: diva2:1452775
Utbildningsprogram
Tränarprogrammet inriktning Idrottsfysiologi, Idrottsmedicin och Idrottspsykologi
Handledare
2020-09-022020-07-072020-09-02Bibliografiskt granskad