Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
"Hans själ är nomadens": Valdemar Lindholms författarskap och engagemang för skogssamiska frågor
Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning. (Skogssamiska forskningsplattformen)ORCID-id: 0000-0003-3623-360x
2020 (Svenska)Ingår i: Skogssamisk vilja: en jubileumsantologi om skriften "Dat läh mijen situd", Karin Stenberg och skogssamisk historia och nutid / [ed] Åsa Össbo, Bertil Marklund, Lena Maria Nilsson, Krister Stoor, Ubmeje/Umeå: Várdduo - Centrum för samisk forskning , 2020, s. 201-228Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I det här kapitlet belyses och diskuteras en bit av Valdemar Lindholms omfångsrika författarskap i förhållande till hans litterära samtid och en möjlig bakgrund till att han ställde sin penna till förfogande för den skogssamiska saken i kampskriften Dat läh mijen situd. Det är vår vilja! Valdemar Lindholm har omtalats som folklorist för sin författarmetod och som vildmarksromantiker för sitt ämnesval. Men vad drev Valdemar Lindholm att tillsammans med Karin Stenberg skriva om samiska – och i synnerhet skogssamiska – rättigheter och förhållanden? I en tid då vildmarksromantik kritiserades och författare som Olof Högberg och senare Ludvig Nordström framhöll Norrlands plats i den svenska historien, verkar Lindholm spela på en annan planhalva. Den vildmarksromantiska genre som många andra av tidens etablerade författare arbetade i ”kritisk dialog med” verkar istället Lindholm välja som röst. Efter att ha försökt sätta sig in i det samiska språket för att göra uppteckningar av samiska sagor och berättelser, var det kanske en röst som enligt Lindholm samsades väl med urfolkets rättighetsfrågor? Eller var de samiska rättighetsfrågorna bara en parentes i Lindholms författarbana, i övrigt överensstämmande med norrlandsförfattarna under tidigt 1900-tal? I Dat läh mijen situd ställs skogssamiska tolkningar av historiska händelser och samiska narrativ i ett samtida och framtida ljus, som ett flödande bevis på och kritik mot bosättarkoloniala samhällens problematik: att leva genom att utradera, att inte erkänna de som inte låter sig utraderas.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Ubmeje/Umeå: Várdduo - Centrum för samisk forskning , 2020. s. 201-228
Serie
Skrifter från Centrum för samisk forskning, ISSN 1651-5455 ; 27
Nyckelord [sv]
litteratur, samer, bosättarkolonialism, urfolk
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
historia
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-175503ISBN: 9789178553730 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:umu-175503DiVA, id: diva2:1472050
Tillgänglig från: 2020-09-30 Skapad: 2020-09-30 Senast uppdaterad: 2021-01-22Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Person

Össbo, Åsa

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Össbo, Åsa
Av organisationen
Várdduo – Centrum för samisk forskning
Historia

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 312 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf