Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
ÖVERTRÄNINGSSYNDROM INOM LÄNGDSKIDÅKNING: EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM SKIDGYMNASIETRÄNARE
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Avdelningen för idrottsmedicin.
2020 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)Alternativ titel
OVERTRAINING SYNDROME IN CROSS-COUNTRY SKIING : AN EMPIRICAL INTERVIEW STUDY ABOUT HIGH SCHOOL SKIING COACHES (Engelska)
Abstract [en]

Overtraining syndrome (OTS) can be defined as the accumulation of exercise or non-exercise related stress that leads to long-term decrease in athletic performance in combination with one or several symptoms. Earlier research has shown individual endurance athletes with high levels of training load have a higher risk of developing OTS. Studies on coaches’ experiences and approaches to OTS are few and there is a lack of sufficient knowledge within the field. Furthermore, no studies examining OTS in cross-country skiers have been. However, since cross-country skiing is an individual endurance sport that involves a large amount of training, it is possible that they are in a risk group. Therefore, the purpose of the study was to investigate coaches’ experiences and approaches to OTS. This study design was an empirical observational quantitative study, with data collected through structured interviews. Results showed that fourteen coaches at nine different sports high schools in Sweden experienced OTS as a complex and difficult condition. Some coaches defined OTS as a total load that was too high in combination with insufficient recovery and symptoms such as mood changes, decreased performance and increased fatigue. A majority of the coaches indicated that athletes with perfectionistic personality traits where also in higher risk zone. To detect symptoms, results from physiological and psychological tests where assessed, such as performance test, training diaries and subjective estimation test, which aim to measure performance development. In summary, a majority of the coaches experienced OTS and the borderline with overreaching hard to define. The coaches meant that important markers for preventing and detecting OTS were physiological and psychological changes in their athletes. Future research is needed to define more clear guidelines that coaches can use as material to detect OTS easier.

Abstract [sv]

Överträningssyndrom (OTS) kan definieras som ackumuleringen av träning eller icke träningsrelaterad stress som leder till långvarig minskning av prestationsförmågan i kombination med en eller flera andra symptom. Tidigare studier har visat att individuella uthållighetsidrottare med hög träningsmängd löper större risk att utveckla överträningssyndrom. Studier på skidgymnasietränares erfarenheter och förhållningsstrategier till OTS är få och därför finns en kunskapslucka att fylla. Vidare finns det inga studier utförda som undersöker OTS hos längdskidåkare och eftersom längdskidåkning är en individuell uthållighetsidrott som inkluderar hög träningsmängd är det sannolikt att det är en riskgrupp. Syftet med studien är därför att undersöka skidgymnasietränares erfarenheter och förhållningssätt till OTS. Studiedesignen är en empirisk kvantitativ observationsstudie och datainsamlingen skedde via strukturerade intervjuer. Resultatet visade att fjorton skidgymnasietränare från nio olika idrottsgymnasier i Sverige upplevde OTS som ett komplext och svårdefinierat tillstånd. Några skidgymnasietränare definierade OTS som att den totala belastningen blivit för hög i kombination med otillräcklig återhämtning och symptom som beskrevs var exempelvis humörförändringar, prestationsminskning och ökad trötthet. Majoriteten av skidgymnasietränarna indikerade även att idrottare med perfektionistiskt personlighetsdrag var i störst riskzon. För att upptäcka OTS nyttjade skidgymnasietränarna i denna studie psykologiska och fysiologiska verktyg och andra förekommande verktyg var prestationstester, träningsdagbok och subjektiv uppskattning i huvudsyfte att mäta prestationsutvecklingen. Sammanfattningsvis hade majoriteten av skidgymnasietränarna upplevt OTS hos sina idrottare inom längdskidåkning, däremot var skiljaktigheten mellan OTS och överbelastning svårdefinierad. Skidgymnasietränarna ansåg att viktiga markörer för att förebygga och upptäcka OTS var fysiologiska och psykologiska förändringar hos deras idrottare. Framtida forskning bör vidare studera tydliga utgångspunkter och riktlinjer som skidgymnasietränare kan använda som material för att upptäcka OTS hos idrottare.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2020. , s. 57
Nationell ämneskategori
Medicin och hälsovetenskap Idrottsvetenskap och fitness Psykologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-177265OAI: oai:DiVA.org:umu-177265DiVA, id: diva2:1506855
Utbildningsprogram
Tränarprogrammet inriktning Idrottsfysiologi, Idrottsmedicin och Idrottspsykologi
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2020-12-08 Skapad: 2020-12-04 Senast uppdaterad: 2025-02-11Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Avdelningen för idrottsmedicin
Medicin och hälsovetenskapIdrottsvetenskap och fitnessPsykologi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 545 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf