För att myndigheter som polis och socialtjänst skall kunna samverka krävs i viss utsträckning att de kan lämna uppgifter mellan varandra. Bestämmelser om sekretess kan dock lägga hinder i vägen för sådant uppgiftslämnande. I en genomförd intervjuundersökning har flera poliser givit uttryck för uppfattningen att polisen delar med sig av information till socialtjänsten, men att de inte får lika mycket information tillbaka. Denna artikel syftar till att undersöka om den svenska sekretesslagstiftningen är utformad så att det är lättare för socialtjänsten att få uppgifter från polisen än tvärtom. Frågan undersöks med hjälp av ett analysverktyg som beaktar sekretessens styrka, utsträckning och grad av fakultativitet. I begränsad mån diskuteras även vilka problem som finns med den gällande ordningen och hur dessa problem skulle kunna lösas.