Under de senaste åren har frågor om trygghet tagit allt mer plats i det offentliga samtalet. Det kan handla om att otryggheten breder ut sig, att den måste bekämpas och att vi måste kunna vara trygga på gator och torg. Vissa grupper pekas ut som mer otrygga medan andra blir de som står för otryggheten. Vid en närmare granskning blir det dock tydligt att trygghet är mer komplicerat än så. Att det som är tryggt för vissa kan vara otryggt för andra. Att talet om trygghet kan betyda både hårdare straff och en längtan efter ett eget hem. Denna bok består av två delar som tillsammans tar sig an (o)trygghet från olika perspektiv samhälleliga föreställningar, politiska förändringar och ambitioner att arbeta för förändring. Bokens författare har sin hemvist i olika akademiska discipliner etnologi, folkhälsovetenskap, genusvetenskap, konstvetenskap, kulturgeografi, socialt arbete, statsvetenskap och urbana studier och ger därmed en mångfacetterad bild av vad (o)trygghet betyder i dagens Sverige.
I kapitlet "Patrullering för trygghet - vakter, nattvandrare och medborgargarden" undersöks mediebeskrivningar och offentliga policydokument kopplat till tre olika former av patrullering för trygghet: privata trygghetsvakters patrullering i kommunal regi, ideella aktörers nattvandring samt högernationalistiska medborgargardens patrullering. Analysen utgår ifrån en förståelse av patrullering som ett görande, en praktik, som bidrar till att forma betydelsen av såväl trygghet som otrygghet. Syftet är att belysa frågor om vems trygghet som ska upprättas eller bevaras, hur detta ska göras, samt vad eller vilka som anses vara orsaker till otrygghet.