Umeå universitets logga

Inom samtida design är frågor om deltagande och demokrati lika aktuella idag som de var för 100 år sedan. Idag, liksom då, har vi människor svårt att greppa vidden av de komplexa och omvälvande sammanhang vi står inför. Då, för 100 år sedan, handlade de stora politiska , ekonomiska och filosofiska frågorna om vilket sorts samhälle vi ville skapa, hur människor skulle påverkas av de enorma omställningarna industrialiseringen innebar, och vilkas röster som skulle få ta plats i samtalet om vilken framtid som var att föredra – och vad det betydde för hur samtiden behövde förstås annorlunda. Då debatterades kvinnors rätt till politiskt inflytande och fullt medborgarskap, vad som var en rimlig materiell standard för arbetarfamiljers bostadsmiljö, och vilka förutsättningar som behövdes för att alla svenskar skulle få tillgång till böcker, bildning och skolgång. Även om designdebatten för 100 år sedan kan tyckas mest ha handlat om estetik – om den ”vackrare vardagsvaran” – så bottnade debatten ytterst i frågor om deltagande och demokrati i förhållande till vilken roll design ska, och kan, ha för att skapa andra sätt att leva.  Idag handlar mycket av samtida design åter igen – eller fortfarande – om processer snarare än om produkter. I dessa sammanhang står frågor om deltagande och demokrati, makt och medborgarskap, i fokus. Hur ska vi ta oss an en skenande global uppvärmning, omställningar till nya produktions- och kommunikationssystem, andra ekonomier, andra relationer mellan människor?  Tjänstedesign, interaktionsdesign, social innovation och stadsutveckling, handlar i tilltagande grad inom om VAD man ska designa, utan om HUR man går tillväga för att ställa frågor och utforska möjligheter tillsammans med hjälp av design. Den skandinaviska användarcentrerade designtradition de här deltagande designpraktikerna bygger på, har idémässiga rötter som sträcker sig ett drygt århundrade bakåt i tiden. Vad betyder det för de sätt vi utformar designmetoder, designverktyg och designprocesser på? Vilka är de idéer vi tar för givna om vad ’demokrati’ och ’design’ är, och hur ’deltagande’ därmed ska gå till? Vilka idéer om design, deltagande och demokrati skulle vi behöva kritiskt granska ur ett historiskt perspektiv, för att bli varse de tankesätt som begränsar våra möjligheter att föreställa oss hur samtida förflyttningar kan öppna upp för helt andra framtider än de vi idag kan föreställa oss. För att stödja sådana begreppsliga och idémässiga förflyttningar, behövs designhistorier som utgår från dagens stora frågor i design och som aktiverar medvetenhet om designandets historiebundenhet.