Umeå University's logo

Jämställdhetspolitiken har sedan mitten av 1970-talet haft en central ställning i den svenska offentliga debatten. Ett område där frågan om kvinnlig representation först på senare tid har uppmärksammats är inom jakt och viltförvaltning. Denna rapport bygger på följeforskning som genomförts 2019-2021 i anslutning till Svenska Jägareförbundets (SJF) projekt “Jämställd viltförvaltning”. Projektets planering, genomförande och utfall utvärderas, och synen på kön, sociala normer och mångfald bland deltagarna i projektets utbildning ”Älgförvaltning, ekologi och människa” undersöks. Det huvudsakliga empiriska materialet utgörs av skriftliga svar på tre frågor som deltagarna besvarat, en kurs- respektive processutvärdering, samt deltagande observationer. Centrala frågeställningar är om, och i så fall på vilket sätt, de kvinnliga och manliga deltagarnas synsätt skiljer sig åt och vilka implikationer detta ger för jämställdhetsarbetet och en ökad kvinnorepresentation. Vi diskuterar hur deltagarnas synsätt kan förstås och länkar detta till kön och genus; en möjlig förändring av könsroller och sociala normer; samt en ökad mångfald inom älgförvaltningen. Vad gäller deltagarna så råder en stor enighet att det finns kvinnliga respektive manliga egenskaper, men delade meningar om dessa främst är biologiska eller socialt konstruerade. En majoritet anser att det sker anpassning till en manlig norm och vi identifierar tre huvudsakliga normer: prestationsnormen, arbetsfördelningsnormen och hårdhetsnormen. Det är dock nästan uteslutande kvinnliga deltagare som ger mer specifika beskrivningar av normer och normanpassningar. När det gäller mångfald så anser en majoritet av deltagarna att arbetet i älgförvaltningsgrupperna påverkas i positiv riktning av en större mångfald. Rapporten lyfter vikten av fortsatt forskning om förändring av könsroller och normer, samt av mångfald inom viltförvaltningen. Fortsatta utbildningsinsatser inom SJF behövs för att nå uppsatt mål om ökad kvinnorepresentation. Utbildningen bör därför revideras och ges på nytt, men då rekommenderas att jämställdhet ges samma tyngd som övriga delar i utbildningen, och utgör ett examinerande inslag. Andra mer övergripande rekommendationer inför SJF:s fortsatta jämställdhetsarbete innefattar ett aktivt ledarskap inom organisationen vad gäller jämställdhetsfrågor, översyn av potentiellt exkluderande strukturer, att genom ett normkritiskt förhållningssätt arbeta för att synliggöra förgivettagna sanningar, ifrågasätta normer och könsroller etc. och på så sätt bättre förstå och även potentiellt kunna påverka rådande kultur och traditioner, etablering av kvinnliga mentorer och nätverk, samt en översyn av rekryteringsrutiner inför framtida nomineringsomgångar till landets älgförvaltningsgrupper.