Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • apa-6th-edition.csl
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Analys av specialiseringar och diversifieringsmöjligheter i Kvarkenområdet (Västernorrland, Västerbotten och Österbotten)
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Agglomeration and Social Networks Research Lab, Centre for Economic and Regional Studies, Budapest, Hungary.ORCID-id: 0000-0002-7437-5791
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).ORCID-id: 0000-0003-3570-7690
2021 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna rapport har utifrån nuvarande forskning om smart specialisering identifierat ”Kvarkenregionens” (Västernorrlands, Västerbottens och Österbottens) näringslivsstruktur gemensamt och var för sig, och hur verksamheterna i respektive region är kopplade till varandra ur ett kompetensperspektiv. Detta är en central utgångspunkt för att utifrån nuvarande situation kunna förstå framtida utvecklingsmöjligheter utifrån de möjligheter regionernas arbetskraft har att kunna använda sina kompetenser i nya verksamheter. Vi har kunnat visa att alla tre regioner relativt övriga riket har lågt inbäddade specialiseringar. Även komplexiteten är relativt låg även om Österbotten (om placerat i Sverige) har en hög komplexitet på sina specialiseringar vilket indikerar att många av regionernas specialiseringar är relativt unika och inte återfinns i så många andra regioner.  

Nuvarande specialiseringar speglar också i hög grad regionernas diversifieringspotential. De tre regionerna har gemensamt ett diversifierat näringsliv men studerat var för sig är det tydligt att både Västernorrland och Österbotten har en mer utpräglad industriell bas samt associerade tekniska konsultverksamheter medan Västerbotten starkt präglas av högre utbildning.  Utifrån hur näringslivsstrukturen förändrats de senaste tio åren har tendensen i framför allt Västernorrland och Österbotten varit att mer inbäddade sektorer har vuxit relativt mycket medan mindre inbäddade verksamheter fastas ut. Västerbotten går dock mot denna generella trend då relativt många inbäddade och komplexa aktiviteter fasats ut. Detta präglar i sin tur framtida diversifieringsmöjligheter då Österbotten och Västernorrland har högre ”naturlig” potential för nya specialiseringar inom tillverkning men också anläggning medan Västerbotten har stor potential inom utbildningsrelaterade verksamheter där avancerade jobb inom samhällsvetenskap och humaniora framstår särskilt tydligt. Dock finns det tydliga variationer där Västernorrlands tydliga närvaro av finans och försäkringsverksamheter skapar potential för fondförvaltning samtidigt som Österbotten har många industriella vänner till huvudkontor och motorfordon. Det senare delas med Västerbotten vars närvaro av karosstillverkning och tillverkning av skogsmaskiner också ger en hög potential för tillverkning av motorfordon. Vi har också kunnat visa att dessa datadrivna diversifieringskandidater i olika grad gynnas av samordning eller att låta olika regioner utveckla sina egna specialiseringar. I all enkelhet visar resultaten att samordningsvinster skulle kunna finnas få inbäddningen generellt ökar om vi skulle se på denna region som en gemensam ”Kvarkenregion”.

Som nämndes ovan är detta nödvändigtvis inte eftersträvansvärda diversifieringsvägar då det kan skilja sig från både politiska ambitioner och regional identitet. Dock speglar det de nuvarande förutsättningarna att få till stånd en framtida regional förnyelse. Regionerna kan exempelvis fundera på att istället fokusera på verksamheter i någon av de andra delarna av respektive smart specialiseringsmatris och inte enbart på kraftigt inbäddade och komplexitetshöjande verksamheter. Till exempel den övre vänstra delen med mer komplexa verksamheter som återfinns i få andra regioner men som också skiljer sig från regionens nuvarande struktur. Den typen av långväga diversifiering (s.k., ”unrelated diversification”) kan visserligen öppna upp nya tillväxtvägar i regionerna, men det utgör också längre avsteg från den befintliga näringslivsstrukturen vilket kan kräva mer resurser att koordinera och planera. Framförallt kan det i mindre och glesare regioner med relativt låg inflyttning vara svårt att rekrytera personal till den typen av verksamheter då det inte är i linje med de kompetenser som befintlig arbetskraft i regionerna redan har. Då måste tydliga kompetenshöjande insatser genomföras för att framgångsrikt få till stånd en mer långväga diversifiering. Det kan då behöva ta längre tid samtidigt som överbryggande sektorer kan behöva etableras (se Elekes & Eriksson 2019b för detaljerade system för Västernorrlands styrkeområden). Givet att få av de redan nu existerande specialiseringarna i respektive region återfinns i den övre vänstra delen så ter det sig ännu svårare. Det är också en högre sannolikhet att lågt inbäddade specialiseringar på den vänstra halvan av matrisen över tid försvagas på grund av dålig match med den regionala kompetensstrukturen och svårighet med kompetensförsörjning (se Neffke m.fl 2011; Elekes & Eriksson 2019a). Då är generellt verksamheter på matrisens högra sida mer i linje med regionens befintliga struktur. Ett annat, kanske mer säkert alternativ, är att istället strikt fokusera på den horisontella dimensionen av matrisen och försöka stimulera tillväxt i kraftigt inbäddade men kanske inte nödvändigtvis så komplexa verksamheter. Som vi sett under den senaste tioårsperioden har detta hög sannolikhet att vara framgångsrikt men kan också konservera redan befintliga regionala styrkor och identiteter. Det kan riskera bidra till en ökad regional divergens om mer komplexa verksamheter koncentreras i storstadsregioner och mer generiska i övriga regioner.   

Den initiala kartläggning som genomförts i denna rapport behöver så klart kompletteras med välavvägda regionala näringslivsstrategier utifrån mer kvalitativ och kontextuell information för att stödja båda etablerandet av nya verksamheter som kompletterar nuvarande näringsliv och stötta växande sektorer att kunna bli mer inbäddade i regionen. Det innebär att det kanske inte alltid är en given nyckelindustri, eller styrkeområde, där fokus ska ligga, utan istället att försöka bygga upp relaterade sektorer för att öka inbäddningen och stärka hela det industriella systemet. Elekes & Eriksson (2019b) visar exempelvis att en given regions styrkeområden har olika tillväxtförutsättningar vilket också ger vid handen att olika former av interventioner kan vara nödvändiga för att utveckla olika delar av näringslivet beroende på inbäddningen av fokusområden. När det gäller gemensamma möjligheter till samordning eller förstärkning av regional specialisering vore det också önskvärt att istället för att utgå från existerande strukturer kunna ta hänsyn till faktiska mål. Var ser respektive region möjligheter, var skulle samordning vara relevant och i vilka fall ska nuvarande regionala styrkor fortsätta utvecklas regionalt och inte vara gränsöverskridande?  

Den definition av relaterade verksamheter som använts i denna rapport bygger på resurser inneboende i den regionala arbetskraften i form av kompetenser och erfarenheter och hur dessa kan användas i nya kombinationer. Det speglar alltså kompetensförsörjningspotentialen i den framtida näringslivsutvecklingen. Dock finns det så klart andra relationer som också är av betydelse. Exempelvis kan interaktioner mellan företag främjas för att nya företag ska kunna bli mer socialt inbäddade i regionen men också information om regionala köp/säljrelationer skulle kunna komplettera dessa analyser. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet , 2021. , s. 38
Serie
CERUM rapport, ISSN 0282-0277 ; 2021:69
Nyckelord [sv]
Skill-relatedness, diversifiering, relaterad densitet, Kvarken, specialisering
Nationell ämneskategori
Ekonomisk geografi
Forskningsämne
kulturgeografi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-185795ISBN: 978-91-7855-613-7 (digital)OAI: oai:DiVA.org:umu-185795DiVA, id: diva2:1578564
Tillgänglig från: 2021-07-06 Skapad: 2021-07-06 Senast uppdaterad: 2022-11-16Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(12630 kB)360 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT02.pdfFilstorlek 12630 kBChecksumma SHA-512
71e9110dcb8a425e1f02ed32872eb1d2acc3d7eca2a75456de0d798ef6d20fedb2a3517339606d9dd77f6502dc1c8b0e15c0a3b00a052ad7986133aba86f3566
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Person

Elekes, ZoltánEriksson, Rikard

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Elekes, ZoltánEriksson, Rikard
Av organisationen
Centrum för regionalvetenskap (CERUM)
Ekonomisk geografi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 374 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 1571 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • apa-6th-edition.csl
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf