Umeå University's logo

Introduksjon, mål og problemstilling(er): Känslor spelar en viktig roll i lärande för hållbar utveckling och forskning i ämnet expanderar fort. Det mesta av forskningen har hittills studerat känslor ur ett individuellt och kognitivt perspektiv, som något individer upplever, kontrollerar och uttrycker. Men känslor uppstår inte bara i individers huvuden utan även i social interaktion. Känslor konstrueras, ges mening och värderas i samspel mellan människor. Känslor konstrueras också alltid i relation till normer och värderingar som råder i, till exempel, undervisningskontexten eller det omgivande samhället. Det här bidraget beskriver ett analytiskt ramverk, baserat på positionsteori, för att studera känslor i interaktion. Ramverket illustreras med resultat från en pilotstudie om hur ingenjörsstudenters diskuterar känslors roll i hanteringen av ett komplext hållbarhetsproblem.

Teoretiske og metodologiske utgangspunkter: Positionsteori bygger på ett antagande om att människor, i interaktion, förhandlar om sina egna och andras rättigheter och skyldigheter i relation till varandra och till samhället. På det viset kombineras ett mikrofokus på social interaktion med ett makrofokus på normer och värderingar i organisationer eller samhället. En uppsättning rättigheter och skyldigheter benämns ”position” och människor positionerar både sig själva och varandra. Positioner utgör en av tre analysenheter i positionsteori. Den andra analysenheten utgörs av människors användning av språk och icke-verbal kommunikation i interaktionen (”communication acts”) samt kulturella narrativ som ger mening åt interaktionen (”storylines”). I utbildningsvetenskap kan positionsteori till exempel användas för att studera hur studenter och lärare tillskrivs möjligheter och skyldigheter att delta i lärandeaktiviteter eller hur de får använda och skapa olika former av kunskap. I det här bidraget fokuserar vi på hur ingenjörsstudenter tillskriver sig själva rättigheter och skyldigheter att ta hänsyn till känslor i hanteringen av ett komplext hållbarhetsproblem.

Metode, data og analyseprosess: För att kunna studera känslor utifrån ett positionsteoretiskt perspektiv har vi först utvecklat ett analytiskt ramverk som applicerar positionsteorins tre analysenheter på känslor. Ramverket definierar därmed (1) ”emotion acts” som en typ av communication acts, men där det analytiska fokuset riktas mot hur just känslor uttrycks och används i interaktion, (2) emotionella positioner (”emotional positions”) som uppsättningar av rättigheter och skyldigheter att utföra vissa typer av emotion acts, men inte andra, och (3) emotionella narrativ (”emotional storylines”) som den mening som skapas när emotion acts används. För att i detalj kunna analysera emotion acts har vi också utvecklat en metod för multimodal transkribering som representerar och illustrerar inte bara vad som sägs och hur, utan även gester och ansiktsuttryck. Sedan har vi applicerat vårt ramverk på tio videoinspelade intervjuer med ingenjörsstudenter som ombads att diskutera ett komplext hållbarhetsproblem. För det här bidraget har vi valt ut tre empiriska exempel för att illustrera vårt analytiska ramverk och vår metod för multimodal transkribering.

Foreløpige og endelige funn: Vi har identifierat två kontrasterande emotionella narrativ om vilken roll känslor bör spela när hållbarhetsproblem ska lösas ur ett ingenjörsperspektiv: (1) Känslor är irrelevanta och/eller störande vid teknisk problemlösning, och (2) Känslor är relevant och/eller viktiga vid teknisk problemlösning. I relation till dessa narrativ har studenterna i studien positionerat sig som rationella problemlösare och/eller empatiska människor. I ett av de utvalda exemplen brottas studenten med att försöka positionera sig som BÅDE rationell (utan känslor) OCH empatisk. Vi noterar att studenter kan hamna i en nästintill omöjlig position när de upplever att de förväntas vara rationella och emotionella samtidigt. Det verkar alltså finnas ett behov att nyansera de emotionella narrativen i ingenjörsutbildningar och att explicit diskutera känslors roll i teknisk problemlösning med studenterna. Eftersom studenterna i studien har identifierat empati som relevant och viktig föreslår vi att empati kan vara en lämplig ingång för att få acceptans för den typen av samtal i ingenjörsutbildningar.