Denna rapport utgör en beskrivning av dagens vattenkraftproduktion, återstående strömhabitat och nutida och dåtida naturvärden i Ljungan med förslag till miljöåtgärder och en skattning av kostnaderna (i form av kraftproduktion) och miljönyttorna (främst räknat som tillgängliggjort habitat). I arbetet, som följer de riktlinjer som presenteras i rapporter från forskningsprojektet Priokliv, ingår även en bristanalys där dagens situation jämförs med förhållanden innan vattenkraften byggdes ut. Därefter har vi utformat förslag på miljöanpassade flöden, öppnade vandringsvägar samt kompletterande åtgärder. Miljöåtgärderna fokuserar främst på ett antal scenarier med olika åtgärder där kostnader och miljönyttor jämförs med dagens situation. Arbetet fokuserar på huvudfårorna av Ljungan och Gimån i de vattenkraftpåverkade delarna. Vattensystemet har delats in i 20 dämningsområden, sträckor mellan kraftverk, där naturvärdet beskrivs utifrån habitat (strömsträckor, deltaområden, tillgång till biflöden, skyddad natur och kulturmiljöer) och förekommande arter. För de senare ligger fokus på arter som är rödlistade eller pekas ut i Art- och Habitatdirektivet eller Fågeldirektivet. Artuppgifterna kommer från standardiserad övervakning (fisk, flodpärlmussla) redovisad i offentliga databaser samt från rapporterade artförekomster till SLU:s Artportal. Analyserna visar att en stor påverkan skett av vattensystemet med förändrat flödesmönster, omfattande korttidsreglering och 18 torrfåror i området med en samlad areal av 219 hektar. Ett normalår är det nolltappning vid 175 tillfällen nedströms Flåsjön och 286 tillfällen nedom Holmsjön. Påverkan från korttidsreglering i älvsystemet är således omfattande, och åtgärder som kan lindra dess effekter har stor potential. Fiskfaunan har påverkats och laxens område utgör idag endast 7% av den forna längden. Endast 3% av avrinningsområdets dammar har fiskvägar. Sammanställningen visar samtidigt att det finns naturvärden kvar. Vid jämförelse med fallhöjd före regleringen av Ljungan med nuvarande förhållande visar analyserna att 16% av fallhöjden återstår. Beskrivningen av naturvärden visar att de är klart högst i de övre delarna av Ljungan och Gimån, dvs ovanför området där vattenkraftproduktion sker, men ett antal ekologiska värdekärnor har identifierats i de nedre delarna. Vi har även beaktat effekterna av det framtida klimatet. För år 2040 beräknas produktionen av elektricitet öka med i medel 3,1% jämfört med nuvarande förhållanden för hela avrinningsområdet. Vi förordar mer dynamiska modeller för att beskriva miljönyttorna som omfattar påverkan på processer i vattendraget, gynnad areal av bristhabitat, tillgängliggjord areal genom konnektivitet samt biologi som är kopplat till hydrologi på varierande skala gällande tidsupplösning och geografi. Nyttorna beskrivs genom tillgänglig gjord eller förbättrad areal av strömmande habitat, minskad påverkan av korttidsregleringseffekter, konnektivitet i form av tillgängliggjort habitat och vattendragslängd i denna rapport. Ekologisk reglering har modellerats med 13 scenarios och resultaten varierar gällande produktionspåverkan från att produktionen ökar med 1,2% (nolltappningsförbud nedströms Holmsjön i framtida klimat 2040) till en minskning av produktionen med 15,2% (statiska spill till torrfåror motsvarande medellågvattenföring (MLQ)). Samtliga scenarios med ekologisk reglering har påverkan på när produktionen av elektricitet sker över året, månad, vecka, dygn och timme. Det innebär att vi i modellerna flyttar produktionstillfället från tider med stora behov från samhället av elektricitet till tillfällen med lägre behov från samhället. Resultaten presenteras samlat mer utförligt i kapitel 8-9. Vi belyser betydelsen av noggranna och detaljerade beskrivningar av åtgärder, kostnader, miljönyttor och produktionspåverkan på energisystemet med avrinnesområdet som den minsta geografiska ytan.