Disciplinering kopplad till skolan har en lång historia och kan förstås och studeras ur en rad olika perspektiv. Det kan handla om allt från studiet av enskilda och undervisningsnära praktiker till analyser av mer övergripande maktförhållanden och institutionella krafter. Disciplinering skär kort sagt genom många delar av skolors sociala ekologi (se exempelvis Rousmaniere, Dehli & De Coninck-Smith; Peim 2005). Den här texten fokuserar på ett viktigt fragment av detta, men som sällan lyfts fram, nämligen disciplinens förankring i pedagogiskt tänkande och hur disciplinering kan förstås som en undervisningskonst.