Denna rapport sammanfattar det av Arvsfonden och Riksidrottsförbundet finansierade projektet ”Golf för nya vänner”. Huvudsyftet med projektet var att nå ut med golfsporten till nyanlända och delvis etablerade personer med invandrarbakgrund. Andra delsyften fanns också och de var framförallt att använda att använda golfen för att skapa möjligheter till att få nya sociala nätverk via golfklubbarna och att dessa i förlängningen skulle kunna generera andra utfall som språkträning, kontakter för att få jobb eller bara att få vänner med stark bakgrund i det svenska samhället. Data till projektet har samlats in via intervjuer med nyckelpersoner i och runt projektet samt avstämningar med hur många deltagare olika delar av projektet haft.Sammanställning av den data som finns ser vi att ungefär 20 procent av de som startar i projektet tar grönt kort och ungefär tio procent fortsätter att spela efter det att de tagit grönt kort. Det verkar tydligt att det är lite enklare att få äldre personer att fortsätta spela medan personer under 30 oftare slutar trots att de tagit grönt kort. Ofta ser detta ut att bero på faktorer som inte bara har med vad de tycker om golfsporten att göra utan tidsbrist kopplade till skola, jobb och familj ser ut att spela in. Projektet har haft svårt att nå ut till flickor och kvinnor. Detta är inte unikt för detta projekt varken jämfört med golfen i stort eller idrott för personer med utomeuropeiskt ursprung men ska ändå tas i beaktning. Jämfört med andra liknande projekt som på liknande sätt försökt nå ut till personer utanför golfen och få dem att bli golfare står sig utfallen trots allt bra och de osäkerheterna kopplade till pandemin bör teoretiskt göra att siffrorna från Golf för nya vänner är lägre än de hade kunnat vara. De bi-effekter som vi börjat se i projektet med ”trickle down-effekter” där barn till personer som varit med också engagerats i knatteverksamhet är väldigt intressanta och tyder på att Golf för nya vänner trots allt lyckats sätta stora spår hos vissa deltagare. De engagerade klubbarna har med tiden börjat lära sig strategier för rekrytering där ”gatekeepers” som varit med i projektet själva engagerar sig i rekryteringsprocessen. Om klubbar ligger i mindre kommuner med närmare vägar till nödvändiga kommunkontakter jämfört med större kommuner med längre väg till dessa kontakter skiljer sig dessa strategier något. Andra bieffekter kan vara rent ekonomiska för klubbar där samhällsengagemanget de visar i inkluderingsfrågor också förenklar kontakter med makthavare och ökar intresse från sponsorer.
Saknar sidnumrering.