Menstruation och klimakteriet har fått förnyad aktualitet i Sverige: i radio, tv-program, poddar och på sociala medier har dessa övergångsåldrar fått stor uppmärksamhet under de senaste fem åren. Det märks inte minst i den självhjälpslitteratur som riktar sig till den menstruerande flickan och till kvinnan i klimakteriet. I bästsäljande böcker om hormoner och deras inverkan på våra kroppar får den medelålders kvinnan råd om hur hon kan hantera hormonsvägningar från pre- till post-menopaus på ett alltmer intrikat sätt. Parallellt får flickan i puberteten via handböcker om mens stärkande tips och råd om hur hon bäst kan bemästra den hormonella omställning som påverkar henne. I denna presentation sätter vi dessa berättelser i kontakt med varandra och reflekterar över vad de säger om vår samtids syn på övergångsåldrar och åldrande. Vad är det som ska undvikas? Vad är det som ska vinnas? Syftet är att utforska hur denna litteratur skildrar önskade och oönskade subjektspositioner – före, innan och efter den hormonella övergång som beskrivs. Vi återvänder till teorier om åldrande och sårbarhet. Resultaten visar att dessa övergångsberättelser har en feministisk potential men också återinstallerar det ”starka subjekt” som feministisk och queerteoretisk forskning sökt att destabilisera. I presentationen funderar vi på var otidsenliga fenomen som skam, sårbarhet och ickekontroll hör hemma i samtidens powerfeministiska diskurs.