Umeå University's logo

Bakgrund: Beslut och metoder inom hälso- och sjukvården bygger på vetenskaplig grund vilket förutsätter en forskningsbas. Inom detta område är svensk vetenskaplig produktion och tillämpning relativt stark, däremot ser vi inte motsvarande styrka i kunskapsbasen för utbildningsuppdraget. I diskussionen om utbildningens forskningsförankring är det vanligtvis innehållet som avses eller kontakt med aktiva forskare, mer sällan hur utbildningen bör utformas för att stödja lärande eller förutsättningarna för lärarskicklighet.

Det saknas inte forskning inom området, på den internationella arenan ser vi en växande högskolepedagogisk forskningsproduktion med medicin och hälsa som kontext, sk. medicinsk pedagogik. Däremot finns anledning att uppmärksamma från vilken kontext forskningen kommer och förutsättningarna att omsätta den till kvalitet och innovation i utbildningarna. Merparten av fältets forskningsproduktion kommer från USA, UK, Canada och Australien (Thomas, 2019). Den internationella prägeln på kunskapsbasen är inte alltid optimal för implementering i svenska förhållanden då resultaten och slutsatser är dragna från en kontext som i flera avseenden skiljer sig från vår. Förutom tillgång till forskning behövs möjligheter att ta del av den och omsätta till godo för utbildningen. Europeiska lärare anser inte att ny forskning når deras arbetsgrupper i någon hög utsträckning (Thomas et al., 2019).  Medicinskt skolade lärare är ofta ovana vid den högskolepedagogiska forskningsgenren som evidensgrund (Kneebone, 2002). Nederländerna, som är mer befolkat än Sverige men har snarligt antal läkarutbildningar samt likartade förhållanden för högre utbildning, har satsat på en medicinpedagogisk utveckling som givit avtryck i fältet.

Syftet med denna studie är att undersöka svensk forskningsproduktion inom det medicinpedagogiska området samt att föreslå en förstärkning av förutsättningar för denna produktion och dess tillämpning i utbildningar för medicin och hälsa.

Metod: Författarna är pedagogiska aktörer vid tre medicinska fakulteter och har granskat svensk och nederländsk kunskapsproduktion för medicinsk pedagogik och aspekter av dess tillämpning.  En bibliometrisk analys genomfördes av antal svenska och nederländska publikationer i 9 etablerade medicinpedagogiska tidskrifter för åren 1995-2021. Svenska affilieringar och finansieringskällor samt antal svenskar i tidskriftsredaktionerna analyserades också. Tidskrifterna var Medical education, Medical teacher, BMC medical education, Advances in health sciences education, Academic medicine, Perspectives on medical education, Anatomical sciences education, Teaching and learning in medicine samt International journal of medical education. Förutsättningar för forskning i medicinsk pedagogik identifierades genom sökningar på medicinska fakulteternas hemsidor samt på respektive lärosätes forskningsämnen/institutioner/forskargrupper. 

Resultat: Under tioårsperioden 2012–2021 publicerades 17 013 artiklar i dessa tidskrifter varav 1 441 från Nederländerna och 217 från Sverige. Nederländska publikationer ökade dramatiskt i det längre perspektivet för att plana ut till en hög produktion med 117–187 årliga publikationer under perioden, medan svenska publikationer ökade makligt till 16–33 årliga publikationer. Samtliga svenska medicinska fakulteter bidrog till produktionen, men andelen från KI dominerade. Tidskrifternas redaktioner bestod sammanlagt av 466 personer varav 31 (7%) nederländare och fyra svenskar (<1%). Organisatoriskt stöd till pedagogisk forskningsanknytning finns på alla medicinska fakulteter men i de flesta fall som en del av universitetets pedagogiska utveckling, inte anpassat till professionsutbildningar inom medicin och hälsa.

Diskussion och slutsats: Forskningsbaserad kunskap bör vägleda utbildningarna, och eget forskningsengagemang i fältet skapar omdöme i utveckling och strategiska beslut. Hög forskningsproduktion är inte per se ett kvalitetsmått på utbildningarna, dock är det rimligt att anta att en satsning på produktion avspeglas i högre pedagogisk medvetenhet och säkrare beslutsunderlag i såväl fakultets- och kursledningar som hos lärare och handledare. En stark produktion och engagemang skapar delaktighet i det internationella forskarsamhället som vi både kan lära av och bidra i. Nederländerna har visat att även ett europeiskt land kan göra avtryck i fältet (Doja et al., 2014). Vi föreslår specifika svenska satsningar för en hållbar kvalitetssäkring och innovationskraft.