Sammanfattning 

Bakgrund

Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan olika språkliga förmågor och läs- och skrivutvecklingen, varav morfologisk medvetenhet är en av dessa förmågor. Att bedöma morfologisk medvetenhet kan alltså vara ett sätt att identifiera barn som är i risk för läs- och skrivsvårigheter. I dagsläget finns inte ett heltäckande svenskt morfologiskt bedömningsmaterial.

Syfte

Studiens syfte var att undersöka samband mellan olika test av förmågor som är viktiga för den tidiga läs- och skrivutvecklingen, vilket innefattar avkodning, stavning, ordförståelse och morfologisk medvetenhet hos elever i årskurs 2. Studien undersökte även den interna och externa validiteten hos ett nyutvecklat morfologitest kallat ”Bygga ord” och utvärderade detta test kvalitativt. 

Metod

Deltagarna bestod av 33 elever i årskurs 2 från två skolor i norra Sverige. Testningarna skedde på skolan under skoltid, både i helklass och individuellt. Samtliga elever fick genomföra tre avkodningstest, två morfologiska test, ett stavningstest och ett ordförståelsetest.

Resultat

Signifikanta samband påvisades mellan resultaten från testning av förmågorna morfologisk medvetenhet, avkodning, stavning och ordförståelse. Resultaten visade att det nyutvecklade morfologiska testet hade god intern och extern validitet. Den kvalitativa analysen av testet visade att några instruktioner kan behöva förtydligas, vissa deltest upplevdes som svåra, tidsåtgången varierade mellan deltesten, samt att kategorin ”Böjning” upplevdes som enklast. 

Slutsatser

Resultaten styrker tidigare fynd att morfologisk medvetenhet har en inverkan på utvecklingen av läs- och skrivförmågor. Dock kan inga slutsatser dras gällande kausalitet för de påvisade sambanden. Det nyutvecklade morfologiska testet mäter den förmåga det avser att mäta (morfologisk medvetenhet) och den kvalitativa analysen av testet visar att bedömningsmaterialet i sin helhet fungerar väl, men några revideringar rekommenderas.