Föräldrars utbildningsnivå påverkar barns resa genom utbildningssystemet. Personer vars föräldrar genomgått högre studier gynnas i skolan och tar sig i högre utsträckning in på landets lärosäten. Personer med endast gymnasieutbildade föräldrar fullföljer däremot i högre utsträckning sina universitetsstudier utan avbrott eller byte av studier. Studie- och yrkesvägledning når inte ut till elever från studieovana hem i lika stor utsträckning som till elever från studievana hem. Syftet med den här studien var att belysa hur resan genom utbildningssystemet kan se ut och kartlägga motivation och strategier för att fullfölja universitetsstudier hos personer från studieovana hem. Åtta kvinnor, som var de första i sina respektive familjer att studera vid ett universitet, intervjuades om hur de upplevde sin gymnasie- och universitetstid, samt hur de ser på att ha tagit en universitetsexamen. Deras livsberättelser tematiserades och analyserades med hjälp av delar av Careershipteorin och begreppen kontrollerad och autonom motivation. Resultatet visade att intervjupersonerna studerade på universitetet föratt öka möjligheterna till trygga anställningar med högre lön och meningsfulla arbetsuppgifter. Studie- och yrkesvägledare hade inte en tydligt framträdande nyckelroll i intervjupersonernas studieval. Vissa av dem valde utbildning utifrån behörighet. Arvet från föräldrarna, som var gynnsamma under universitetstiden, bestod av normer hemifrån som att inte ge upp och organisatoriska färdigheter. Drivkrafter för genomförandet av utbildningen var att inte vilja återgå till sämre anställningar samt en positiv känsla av att växa och utvecklas. Personernas förhållande till den akademiska kulturen var mestadels övergående medan det för en person förändrade dennes självbild, att vara en akademiker, mer bestående.