Umeå universitets logga

Syftet med studien är att undersöka ifall det finns något samband mellan emotionell koppling till de sociala medieplattformarna Facebook, Instagram och TikTok och upplevdidrottsmotivation hos svenska styrkelyftare och bänkpressare. Samt ifall det finns några skillnader mellan könskategorier och tävlingsnivåer. Totalt deltog 93 personer (15-59 år) i studien varav 59 tävlande i kategori kvinna och 34 i kategori man. 32 deltagare tävlade på distriktsnivå, 38 på nationell nivå och 23 på internationell nivå. Data samlades in med hjälp av en webbenkät som i huvudsak baserades på de två befintliga frågeformulären Sport motivation scale-II (SMS-II) och The Multidimensional Facebook Intensity Scale (MFIS). Pearsons korrelationsanalys visade endast ett signifikant samband för TikTok ( p < .01) där en positiv korrelation fanns. Även bivariata regressionsanalyser visade endast ett signifikant resultat för TikTok (p < .01 & p < .001) som visade att en starkare koppling till plattformen kunde förutsäga en högre nivå av upplevd idrottsmotivation. Kovariansanalyser (ANCOVA) visade inga skillnader i emotionell koppling till plattformarna eller i upplevd idrottsmotivation mellan könskategorierna och tävlingsnivåerna. I denna studie upptäcktes positiva samband mellan emotionell koppling till sociala medier och upplevd idrottsmotivation och tidigare forskning har visat på både positiva och negativa effekter av sociala medier på idrottares motivation.Detta är något som kan vara relevant för idrottare, tränare och andra aktörer i idrottares närhet att vara medvetna om.

The aim of the study is to examine if there is a relation between the emotional connectednessto the social media platforms Facebook, Instagram and Tikok and the degree of perceived sports motivation in Swedish powerlifters and bench-press competitors. And if there are differences between gender categories and competition levels. In total the study had 93 participants (age 15-59) 59 competed in the women’s category and 34 in the men’s category. 32 participants competed at the regional level, 38 at the national level and 23 at the international level. Data was collected via an online questionnaire which was mainly based on the Sport motivation scale-II (SMS-II) and The Multidimensional Facebook Intensity Scale (MFIS). Pearson’s correlation test did only show a significant relation for TikTok ( p < .01) which showed a positive correlation. The same was the case for the bivariate regression analysis where also only a significant result for TikTok was found (p < .01 & p < .001) which showed that a strong emotional connectedness to TikTok could predict a high level of perceived sportsmotivation. Analysis of Covariance (ANCOVA) showed no differences in emotional connectedness to the social media platforms or in perceived sports motivation between the gender categories and competition levels. This study showed a positive relation between emotional connectedness to social media and perceived sports motivation and previous research has shown both positive and negative effects of social media on sports motivation. This can be of relevance for the athletes themselves but also for coaches and other actors close to the athletes to be aware of.