Umeå University's logo

Frågan om sexuellt våld har under de senaste åren fått ett allt större utrymme i Sápmi. I denna artikel, som baseras påden populationsbaserade studien «Samisk hälsa på lika villkor» (Samisk HLV) 2021, undersöks utsatthet för sexuelltvåld bland samiska kvinnor och män i Sverige jämfört med kvinnor och män i Sveriges befolkning. Analysen visaratt sexuellt våld mot kvinnor utgör ett mycket omfattande samhällsproblem i det samiska samhället, i minst sammaomfattning som i övriga Sverige. Samiska kvinnor rapporterar en signifikant högre utsatthet för flera former av sexuelltvåld jämfört med kvinnor i Sverige, däribland utsatthet för våldtäkt och våldtäktsförsök. Analysen visar även attsamiska kvinnor är mer benägna att söka vård samt polisanmäla efter övergreppet, vilket nyanserar bilden av en tystnadkring sexuellt våld i Sápmi. Utifrån ett urfolksfeministiskt perspektiv belyser artikeln hur könade och kolonialamaktrelationer samspelar vad gäller utsatthet för sexuellt våld i Sverige och att positionen som både kvinna och sameökar utsattheten för sexuellt våld, medan att vara man och same inte gör det. Sammantaget pekar artikeln på att bådekön och samisk tillhörighet har betydelse för utsatthet för sexuellt våld och därmed på vikten av att inkludera samiskaperspektiv i framtida forskning om, och politiska insatser mot, sexuellt våld.

The issue of sexual violence has in recent years gained increased attention in Sápmi. Based on the population-basedstudy «Sámi Health on Equal Terms» (SámiHET) 2021, this paper examines exposure to sexual violence among Sámiwomen and men in Sweden, compared to women and men in the Swedish population. The analysis shows that sexualviolence against women constitutes a significant problem in the Sámi society, to at least the same extent as in the restof Sweden. Sámiwomen report a significantly higher exposure to several forms of sexual violence compared towomenin Sweden, including exposure to rape and attempted rape. The analysis also shows that Sámi women are more likelyto seek healthcare and report to the police after sexual abuse, which nuances the image of a passive silence surroundingsexual violence in Sápmi. Drawing on Indigenous feminist perspectives, the article highlights how gendered andcolonial power relations interact in terms of vulnerability to sexual violence in Sweden and that the position of beinga Sámi woman increases exposure to sexual violence, while being a Sámi man does not. In sum, the results show thatboth gender and Sámi Indigeneity affect exposure to sexual violence, which points to the need to include Sámi perspectivesin future research on, and political efforts against, sexual violence.