När utopier formuleras under en historisk period då hegemonin kväver alla utmanare menar sociologen Johan Örestig att utrymmet för vad som är möjligt är så kringskuret att drömmen om framtiden mest liknar en lätt uppsminkad variant av nuet. Istället föreslår Örestig att frågan om utopism inte bör formuleras utifrån de antaganden och förväntningar som följer av kravet på realism överhuvudtaget, vilket emellertid inte betyder att försöken att göra utopismen realistisk ska avfärdas.
En essä om en samtid utan framtid. Texten finns att läsa utan kostnad via URL-länken.