Umeå University's logo

Forskning pekar på flera utmaningar för ämnet idrott och hälsa och lärarutbildningen i idrott och hälsa. Lärarstudenter har ofta ett starkt idrottshabitus samtidigt som den gedigna idrottsbakgrunden också kan påverka hur undervisningsinnehållet under utbildningen tas emot och utvecklas (Dowling, 2011; Ferry & Romar, 2020; Mordal-Moen & Green, 2014). En del utbildningsprogram har fått kritik för att vara ineffektiva när det gäller att utmana lärarstudenters initiala uppfattningar. Studier visar att en del av lärarstudenterna bevarar många av sina predispositioner intakta under lärarutbildningen där deras tidigare lärare under skolgången eller tränare från föreningsidrotten fortsatt har en stor påverkan på studenternas uppfattningar om vad ämnet ska omfatta, innehålla och leda till (Larsson et. at., 2017; Romar, Ferry & Åström, 2018). Ämnet idrott och hälsa har därtill en svag klassificering (Bernstein, 1975) med tolkningsbara, och som vissa menar, otydliga lärandeobjekt vilket lämnar stort handlingsutrymme till den enskilde läraren (Ekberg, 2009). Det visar sig också vara svårt att överföra ämneskunskaper från lärarutbildningen till skolans kontext där det finns en överhängande risk för en så kallad wash-out effekt (utbildningen ger liten effekt när de kommer ut på fältet) då den verklighet de möter i skolans värld inte ser ut som den de upplevt som lärarstudent (Blankenship & Coleman, 2009). Lärarutbildningen matchar inte alltid skolans verklighet och blivande lärare i idrott och hälsa ställs inför utmaningar i form av verklighetschock, marginalisering och isolering (se ex. Ferry & Westerlund, 2022). Reflekterande samtal och reflektion på olika nivåer om såväl ämnet som yrket blir därför viktigt under utbildningen för att förbereda studenterna för sitt kommande yrkesliv. Ett pågående forskningsprojekt (Ferry, Åström & Romar, 2022) om vilka uppfattningar lärarstudenter har om vilken praktisk lärarkunskap de anser vara viktig i framtiden indikerar ett behov av ökad reflektion runt lärarrollen och undervisning under utbildningen, framförallt avseende kritiska perspektiv på ämnet.

Syfte och teoretisk ram: Syftet med denna presentation/workshop är därför att presentera vårt arbetssätt med PDK som utvecklats och testats här på lärarutbildningen vid Umeå universitet. Våra lärdomar och tentativa resultat kommer att presenteras utifrån de studentintervjuer som gjorts och diskussioner lärarutbildare emellan haft om våra reflekterande inslag under ämnesdidaktiska studierna i idrott och hälsa. Som utgångspunkt för reflektion och utifrån våra tidigare resultat i våra forskningsprojekt använder vi oss av van Manens (1977) modell där tre nivåer av reflektion föreslås: teknisk, praktisk och politisk/etisk reflektion. Den tekniska reflektionen handlar de medel som läraren använder sig av snarare än om de mål som undervisningen syftar till och kan handla om hur undervisningen bedrivs i exempelvis idrottshallen med organisation, struktur och den utrustning som finns tillgänglig. Praktisk reflektion handlar om att förstå de antaganden som ligger till grund för praktisk handling i salen. Varför gör jag som jag gör vad gjorde att jag valde just detta upplägg? Den tredje nivån, politisk/etisk reflektion, som ofta benämns som kritisk reflektion handlar om att förstå de antaganden som ligger till grund för praktisk handling och handlar om att reflektera över målen i ljuset av bredare sociala, politiska och etiska sammanhang. Enligt van Manen (1977) innebär kritisk reflektion en ständig kritik av dominerande grupper, normer, makt, institutioner och hämmande former av auktoritet.

Diskussion och slutsatser: Sex huvudteman definierades av oss universitetslärare som angelägna områden utifrån LGR22 och identifierade utvecklingsområden att reflektera kring under de ämnesdidaktiska studierna: anpassad fysisk aktivitet, kunskap och lärande, hälsoperspektivet, bedömning och betygsättning, ramfaktorer och normkritik. För varje tema skapades frågor med syftet att utmana lärarstudenternas uppfattningar. Workshopen vill syfta till att dels presentera hur PDK har använts under våra ämnesdidaktiska kurser för att kontinuerligt och mer systematiskt sätta lärarrollen och elevernas reflektion i fokus och dels ta del av och diskutera hur andra lärosäten arbetar med reflektion på olika nivåer inom lärarutbildningen. Vår förhoppning är att PDK tillsammans med andra reflektionsuppgifter bättre rustar våra studenter inför en framtida yrkeskarriär.