Umeå University's logo

”Jag kommer kanske dö på fotbollsplanen, men då är jag lycklig.” Det säger en kvinna som är 76 år, en av deltagarna i denna studie som handlar om livslångt idrottande i idrottsföreningar och om hur nya idrottsinitiativ i föreningar kan möjliggöra livslångt idrottande oberoende av ålder, kön och prestationsförmåga. Fokus riktas mot kvinnor och män över 65 år som spelar gåfotboll i idrottsföreningar runt om i Sverige, en idrott på stark frammarsch sedan introduktionen i Sverige 2018.Fysisk inaktivitet och stillasittande är ett allvarligt hälsoproblem i Sverige och i stora delar av världen. Snart är en fjärdedel av Sveriges befolkning över 65 år (Folkhälsomyndigheten, 2022). I takt med åldrandet avstår många människor från regelbunden fysisk aktivitet, bland annat på grund av åldrandet av den mänskliga organismen. Många äldre uppnår inte den rekommenderade tiden om minst 150 minuters fysisk aktivitet med måttlig intensitet per vecka. Fysisk inaktivitet är inte bara ett fysiskt problem utan kan också vara ett socialt. Ensamhet bidrar till att äldre i Sverige riskerar att exkluderas från sociala gemenskaper och meningsfulla sammanhang (Säfström, 2019). Den svenska regeringen uttryckte 2018 önskemål om att idrottsföreningar i större utsträckning ska bidra till att möjliggöra ett livslångt deltagande i idrott. Ett av idrottsrörelsens mål är sedermera att människor ska kunna idrotta i en idrottsförening hela livet. I Riksidrottsförbundets plan för åren 2022–2025 står att: ”Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet oavsett bakgrund, ålder, kön, ambitionsnivå eller andra förutsättningar” (Riksidrottsförbundet, 2022, s. 5).

Metod: Studiens resultat baseras på intervjuer med 23 deltagare. Av dessa är 15 gåfotbollsspelare mellan 67 och 76 år (7 kvinnor och åtta män) samt åtta föreningsrepresentanter från åtta idrottsföreningar.

Syfte: Den övergripande ambitionen med studien är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om vad som gör att människor vill och kan vara fysiskt aktiva i idrottsföreningar hela livet, med fokus på gåfotboll (physical literacy). Studiens specifika syfte är att analysera äldre gåfotbollsspelares och föreningsrepresentanters erfarenheter av gåfotboll som erbjuds av idrottsföreningar i Sverige. Studien genomförs med ett fysiskt bildningsperspektiv (physical literacy) som teoretisk referensram och vägleds av följande frågeställningar:1.Vilka erfarenheter har äldre kvinnor och äldre män av att spela gåfotboll i idrottsföreningar och vilken betydelse har erfarenheterna fått för dem och deras fortsatta deltagande?2.Vilka styrkor och utmaningar finns med att organisera gåfotboll i idrottsförening för att äldre ska vilja och kunna delta i gåfotboll?3.Hur kan gåfotbollens betydelse för fortsatt fysisk aktivitet bland äldre förstås med hjälp av Whiteheads teori om rörelsebildning (physical literacy)?

Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är Margaret Whiteheads (2010, 2019) rörelsebildningsperspektiv (physical literacy), vilken riktar fokus på hur idrottsdeltagande kan bli så meningsskapande och motiverande så att deltagarna kan – vill och tar ansvar för att – anta en fysiskt aktiv livsstil.

Resultat: Resultaten visar att äldre gåfotbollsspelare är mycket positiva till den nyetablerade verksamheten gåfotboll. Det aktiva deltagandet medför långt mycket mer än bara fysisk träning. Spelarna upplever en stärkt social gemenskap, minskad ensamhet, en känsla av inkludering i föreningslivet och ett meningsskapande som leder till lycka i livet för flera av utövarna. Gåfotbollen har för många lett till en ökad förväntan på livet, något att längta till, och förändrat de egna perspektiven på vad de är kapabla att göra, vilket berikar deras liv. Föreningsrepresentanter har liksom gåfotbollsspelare en mycket positiv inställning till gåfotbollsverksamheten och menar att den leder till ett ömsesidigt utbyte av värden mellan de äldre och idrottsföreningen som är av betydelse för de inblandade, men även för samhället i stort. Vidare visas att fördomar mot äldre i samhället riskerar försvåra rekrytering, utveckling och etablering av lagidrott för äldre, men att deltagande samtidigt kan bidra till att minska ålderfördomar. Studien indikerar en positiv 'risk' för att lagidrott för äldre kan bli en 'boom' bland idrottens trender. Studien bidrar till ny kunskap av betydelse för fortsatt utveckling av lagidrott för äldre.