Umeå universitets logga

Studien tar sin utgångspunkt i den finlandssvenska bilderboksförfattaren Lena Frölander-Ulfs verk "Mörkerboken" (2009, med Hannele Mikaela Taivassalo) och "Jag, Fidel och skogen" (2016) och granskar dessa utifrån en ekokritisk horisont med fokus på mörker och hur tiden böjs i mörkret. Med stöd i mörk ekologi och samtida ekokritisk barnlitteraturforskning undersöker jag hur barnsubjektivitet blir till i verken, som präglas av Frölander-Ulfs särskilda skrapteknik. Mörkret i böckerna skapar ängslan, ovisshet och obehag, men är också helt centralt för huvudpersonernas utveckling och möjligheter att växa genom att övervinna rädslan för mörkret och varelserna i det. Barnen i böckerna tar till olika strategier för att klara sig i mörkret. I "Jag, Fidel och skogen" viker skräcken efterhand för en rationell optimism, medan "Mörkerbokens" huvudperson väljer att inte återvända till det upplysta utan stanna kvar bland monstren i natten. I böckerna blir mörkret en möjlig väg till mognad, men glipor av gotiskt mörker kvarstår som frizoner, platser dit den vuxnas blick inte riktigt når. Studien bidrar till den ekokritiska forskningen om barnlitteratur och bilderböcker, liksom till det teoretiska fältet mörk ekologi.