Umeå University's logo

This study investigates various descriptive narratives with the aim of answering the question: "How should young people be informed about environmental and climate issues to foster motivation and engagement?" We employed a focus group design, involving three focus groups with a total of 13 young individuals (aged 16-24). In addition to the semi structured interview guide featuring five different narratives, an online questionnaire was completed prior to the focus groups. A thematic analysis was conducted on the collected material, identifying five themes: clarity, feelings of discomfort, presentation, future, and society. The results indicate that young people value concrete examples of environmental problems and solutions. Negative emotions such as anxiety and shame were recurring phenomena in the focus group discussions. Some participants believed that feelings of shame could motivate behavioral change, but all ultimately agreed that an excess of negative emotions could provoke adverse reactions. The participants also emphasized the importance of how information is presented. Simplifying and explaining statistics and complex terms in an easily understandable manner proved to be significant. Limitations of the study include its limited generalizability, as the study was conducted on a specific group, which may not be representative of the entire population. The study highlights the need for effective communication strategies to enhance environmental engagement among young people. Future research should examine the effectiveness of the proposed strategies.   

Denna studie undersöker olika beskrivande narrativ, i syfte att besvara frågeställningen: “Hur ska man informera unga om miljö- och klimatfrågor för att skapa motivation och engagemang?”. Vi har använt oss av en fokusgruppsdesign, med tre fokusgrupper bestående av totalt 13 ungdomar (ålder 16-24). Utöver en semistrukturerad intervjuguide bestående av fem olika narrativ användes även ett frågeformulär som besvarades online innan genomförandet av fokusgrupperna. Utifrån det insamlade materialet genomfördes sedan en tematisk analys, där fem teman kunde identifieras. Dessa teman var tydlighet, känsla av obehag, presentation, framtid och samhälle. Resultatet visar att ungdomar värdesätter konkreta exempel på problem och åtgärder kopplat till miljön. Negativa känslor som ångest och skam var återkommande fenomen i fokusgruppernas samtal. Vissa deltagare ansåg att känslor som skam kan motivera till beteendeförändring, men samtliga enades slutligen om att negativa känslor i för stor mängd kan skapa motreaktioner. Deltagarna betonade även vikten av hur information presenteras. Det visade sig vara betydande att statistik och avancerade uttryck förenklades och förklarades på ett lättförståeligt sätt. Eventuella förbehåll för studien är dess begränsade generaliserbarhet till följd av att studien genomfördes på en viss grupp som kan antas vara specifik för det stickprovet, och kan därför inte med säkerhet generaliseras till hela populationen. Studien understryker behovet av effektiva kommunikationsstrategier för att öka miljöengagemanget hos unga. Framtida forskning bör undersöka de framtagna strategiernas effektivitet.