Umeå University's logo

This dissertation examines the institutional ontology of museums: how it is being changed and which issues and actors are calling for such change.  

A museum project that started from scratch in the mid-2010s – the Museum of Movements in Malmö, Sweden – is used as a lens to examine how the global processes of (re)imagining the museum are unfolding in the local Swedish context. The research questions addressed in the dissertation consider the use of politics in the process of museum making (and unmaking); framing of “difficult issues” which cultural institutions are dealing with in both the global and the Swedish museum context; and constituting socially relevant and sustainable museum practices based on agonistic memory framework and museum activism.  

Addressing these research questions, the text moves constantly between analyses of theories and empirical material. Each chapter also discusses existing research in the relevant field, be it museum politics, memory studies or the concept of “difficult issues”. The study relies on the ethnographic fieldwork conducted in the process of the Museum of Movements’ making and unmaking (2018-2020) and brings in theoretical frameworks to connect museology and memory studies in order to explain museum- and memory politics and museums as processes. 

Avhandlingen undersöker med ett kritiskt perspektiv förändringar i museivärlden, både i Sverige och globalt. Med utgångspunkt i Rörelsernas museum, ett statligt demokrati- och migrationsmuseiprojekt med inriktning på migration, mänskliga rättigheter, folkrörelser och civilsamhällesbaserad aktivism, som var aktivt i form av en försöksverksamhet mellan 2017 och 2020 i Malmö, tar avhandlingen upp museernas institutionella ontologier och vilka förändringar de genomgår i samtiden.  

I fokus för analysen står vilka förutsättningar som finns för att skapa ett demokratiskt och samhällsrelevant museum i samtiden samt vilka faktorer som påverkar den utvecklingen. Avhandlingen kretsar kring följande forskningsfrågor: Vilka politiska processer var avgörande för Rörelsernas museums skapande och upphävande? Hur förhåller sig en samtida minneskultur till kontroversiella och svåra ämnen? Vilken form kan ett museum som ska ta upp svåra ämnen ta?  

Analysen utgår från deltagande observationer och intervjuer samt tidningsmaterial och offentliga dokument. Med det empiriska materialet diskuteras politik och maktutövande i museivärlden samt olika former och praktiker för hållbar och samhällsrelevant museiverksamhet. Analysen drivs av begrepp och teorier från museologi och kulturella minnesstudier. Avhandlingen resonerar kring de skillnader som skapas mellan närliggande minnen och svåra ämnen som historiserats. Den argumenterar för att agonistisk minnesteori kan stödja museer att hantera både samtida och historiskt svåra och kontroversiella ämnen. Undersökningen resonerar kring svåra ämnens politik samt hur detta kan studeras och förstås genom de tvärdisciplinära fälten minnesstudier och museologi.