Umeå universitets logga

In the world of sports, hate speech directed at coaches has become increasingly prominent and relevant. This form of negative communication can affect a coach's mental and physical health, professional performance, and career opportunities. Despite this, there is a lack of research specifically examining hate speech against coaches and its consequences, highlighting the importance of this study. The present study involved a total of 50 coaches (Men = 46, Women = 4), recruited from the top three leagues in six different sports. Data were collected using an online-based survey, which included questions about participants' gender, experience, sport, and level, as well as questions about hate speech, motivation, self-efficacy, and intention to continue coaching. The study found that 75% of elite coaches reported experiencing some form of hate speech in the past year. A closer examination of the data revealed that 58% had been exposed to hate speech through direct confrontations, 56% via social media, and 49% through messages. Results from correlation analyses showed a strong relationship between the frequency and experience of hate speech, but no other significant relationships between the experience and frequency of hate speech and the coaches' amotivation, self-efficacy, or intention to continue coaching. This was surprising and challenges previous research indicating that negative experiences can affect an individual's psychological state and behavior. However, there were significant correlations between the frequency of hate speech and perceived amotivation among coaches at lower levels. This suggests that certain coaches, particularly within certain levels may be more vulnerable to the effects of hate speech. 

Inom idrottsvärlden har hatretorik riktad mot tränare blivit alltmer påtaglig och relevant. Denna form av negativ kommunikation kan påverka tränarens mentala och fysiska hälsa, yrkesmässiga prestationer och karriärmöjligheter. Trots detta finns det en brist på forskning som specifikt undersöker hatretorik gentemot tränare och dess konsekvenser, vilket motiverar vikten av denna studie. I den föreliggande studien deltog totalt 50 tränare (Män = 46, Kvinnor = 4). Deltagarna rekryterades från de tre högsta ligorna inom sex olika idrotter. För att samla in data användes en online-baserad enkät baserat på frågor om deltagarnas könstillhörighet, erfarenhet, idrott och nivå, samt frågor om hatretorik, motivation, tilltro till egen förmåga och intention att fortsätta som tränare.  Studien visar att 75% av elittränarna rapporterade att de upplevt någon form av hatretorik under det senaste året. Vid en närmare granskning av data framgår det att 58 % har utsatts för hatretorik genom direkta konfrontationer, 56 % via sociala medier och 49 % genom meddelanden. Resultaten av sambandsanalyser visade ett starkt samband mellan frekvens och upplevelse av hatretorik, men inga andra signifikanta samband mellan upplevelse och frekvens av hatretorik och tränarnas amotivation, tilltro till egen förmåga eller intention att fortsätta som tränare. Detta var överraskande och utmanar tidigare forskning som visar att negativa upplevelser kan påverka individens psykologiska tillstånd och beteende. Det fanns dock signifikanta samband mellan frekvensen av hatretorik och upplevd amotivation bland för tränare på lägre nivå. Detta antyder att vissa tränare, särskilt på vissa nivåer, kan vara mer sårbara för effekterna av hatretorik.