I denna studie undersöks stavning i årskurs 3 hos en grupp elever som i årskurs 2 hade olika läsprofiler samt relationen mellan elevernas avkodningsförmåga, läsförståelse och stavningsförmåga i årskurs 2 och deras stavning i årskurs 3. Deltagare är 58 elever som med utgångspunkt i the Simple View of Reading(Gough & Tunmer, 1986) fördes till någon av följande läsprofiler när de gick i årskurs 2: typisk läsförmåga (20 elever), svag avkodning (11 elever), svag läsförståelse (13 elever) och svag avkodning och läsförståelse (14 elever). Studiens data hämtas från screeningar av elevernas avkodningsförmåga, läsförståelse och stavningsförmåga i årskurs 2 samt från en detaljerad analys av stavningen på fonem- och ordnivå i den narrativa skrivuppgiften i de nationella proven i årskurs 3. Den kvantitativa datan analyserades med hjälp av deskriptiva och parametriska metoder. Resultaten visar att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan läsprofilerna vad gäller andelen korrekt stavade ord och fonem, fonologiskt plausibla felstavningar, fonologiskt icke-plausibla felstavningar och utelämnade/tillagda grafem. Avkodningsförmåga, läsförståelse och stavningsförmåga i årskurs 2 korrelerade positivt med andelen korrekt stavade ord och fonem, och negativt med andelen fonologiskt plausibla felstavningar i årskurs 3. Dock var det endast stavningsförmåga i årskurs 2 som ensamt och signifikant bidrog till att förklara variationen i korrekt stavade ord och fonem i årskurs 3. Sammantaget indikerar resultaten att en svag läsförmåga i årskurs 2 inte medför en högre risk för stavningssvårigheter i de tidiga skolåren. Resultaten diskuteras i relation till den svenska ortografins transparens.