Statistikmyndigheten SCB (2023) visar att 14774 människor födda i Nederländerna bodde i Sverige 2022 vilket var mer än tre gånger så många som år 2000. Befolkning från Tyskland och Schweiz ökade också, och många av dem bosatte sig i avlägsna landsbygdsområden eller isolerade byar (Carson & Carson, 2018; Eimermann, 2015a). Migranterna gör ofta så i hopp om att kunna komma ifrån karriärhetsen och det hektiska stadslivet och i stället kunna ägna sig åt utomhusaktiviteter i orörd natur och lugn omgivning samtidigt som de kan spendera mer tid med familjen (Carson m.fl., 2018; Eimermann, 2013). Dessa före-ställningar om det goda livet på Sveriges landsbygd motsvarar många internationella livsstilsmigranters motiv (Benson & O’Reilly, 2009, 2016). Utifrån detta kommer vi att kortfattat introducera livsstilsmigration som en teoretisk ram och interkulturell kommunikation som ett mer praktiskt verktyg för att förstå våra empiriska data, innan vi nyanserar myten om att dessa européer lätt integreras i de svenska värdsamhällena.
Vår forskning hade inte varit möjlig utan alla intervjupersoner och deltagare som har delat sina tankar med oss. Forskningsrådet för hållbarutveckling FORMAS finansierade forskningsprojekten “Landsbygdensresurser i förändring: nya möjligheter och utmaningar i rörlighetens tid” (#2011-72), “Mikro-urbanisering och mobilitet i norra Sveriges glesbygd: utmaningar och möjligheter för små samhällen” (#2016-344), ”Urban tillväxt i nordliga periferier och utvecklingsmöjligheter i landsbygdsområden” (#2016-352) och “Får pengarna jorden att snurra? Geografiska perspektiv på ”downshifting” och frivillig enkelhet som hållbara livsstilar” (#2018-547). Nätverksmötet inom ramen för Arctic-FROST 2017 har inspirerat oss i vårt efterföljande arbete. Finansiering för detta möte kom från American National Science Foundation (NSF), anslagsnummer PLR#1338850. Riksbankens Jubileumsfond har bidragit genom att finansiera ett forskningsinitieringsprojekt om ”transienta” befolkningar i föränderliga landsbygder (2017) och delar av 2019 års möte i Umeå med forskare inom det internationella nätverket ”Lifestyle Migration Hub”. Arktiskt centrum vid Umeå universitet har bidragit med strategiska medel för presentationer och forskningsseminarier. Vi är skyldiga er alla ett storttack!