Umeå universitets logga

Detta bidrag ämnar presentera en översikt över slöjdämnets (in-, av- eller) utveckling sedan digitaliseringens intåg i skolans kursplaner. Genom att ta avstamp i en rad projekt som fokuserar på digitalisering i slöjdundervisningen, belyser vi de viktiga stegen i denna pedagogiska resa. Vi reflekterar över utvecklingen i undervisningsformat, från traditionell slöjdundervisning till en blandning av distans- och semidistansmetoder, där vi använder digitala verktyg för filmstöd, anpassar materialförsörjningen, utforskar metoder för elevpresentationer och övergår från fasta undervisningsmiljöer till flexibla, mobila lösningar, samtidigt som vi utmanar synkrona lärtillfällen med asynkrona lärtillfällen.

Metod: I våra projekt inom integrationen av digitala verktyg i slöjdutbildning har vi använt oss av en kombination av aktionsforskning och autoetnografi. Genom aktionsforskning har vi genomfört en cyklisk process av planering, handling, observation och reflektion. Detta har inkluderat utveckling och genomförande av kurser och projekt där digitala verktyg för design och tillverkning används. Vi har observerat och dokumenterat hur dessa verktyg implementeras i slöjdämnet och vilken påverkan de har på undervisningen. Genom regelbundna reflektioner har vi identifierat utmaningar och framgångar, och baserat på dessa insikter justerat våra metoder och tillvägagångssätt. Parallellt har vi använt autoetnografi för att utforska och dokumentera våra egna erfarenheter (likt forskare) som lärare i detta förändringsarbete. Genom personliga reflektionsloggar och kontinuerliga samtal har vi analyserat våra upplevelser av att lära ut- och lära oss själva använda digitala verktyg. Kombinationen av dessa två forskningsmetoder har möjliggjort en flerdimensionell förståelse av processen.

Teori: Inom projekten utforskas spänningen mellan digitala verktyg och den traditionella slöjden. I ljuset av Myrskog och Högvägs (2020) observationer om slöjdstuderandes erfarenheter av manuell och digital formgivning, undersöker vårt bidrag hur denna övergång från traditionell till digital metodik påverkar undervisningsstrategier och lärprocesser i slöjdundervisningen, reflekterande över hur en balans mellan bevarandet av traditionellt hantverk och integration av digital innovation kan berika slöjdämnets framtid (Myrskog & Högväg, 2020).

Resultat: Resultaten inkluderar observationer från olika projekt, såsom egna projekt för kompetensutveckling inom digital fabrikation, projekt med grundskoleelever och i huvudsak projekt med slöjdlärarstudenter. Vi har noterat trösklar, hinder men också möjligheter. Vårt bidrag belyser hur digitala verktyg kan förändra förutsättningarna i slöjdämnet och bidrar till att utveckla både lärare och elevers kompetens inom detta område. Det syftar till att lyfta fram hur dessa verktyg kan ändra arbetsflöden och arbetssätt i slöjdämnet.