Umeå University's logo

Vikten av att involvera universitetsstudenter i forskning för att gynna lärandet om forskningsprocessen och tillämpning av teori har framkommit i högskolepedagogisk forskning (Casanova, et al., 2018; Trowler, 2010). I den här presentationen kommer jag att beskriva ett sådant initiativ där lärarstudenter varit involverade i att utveckla en teoretisk modell som används för analys av multimodala texter. Multimodala texter är texter bestående av olika uttrycksformer såsom bild, skrift och matematiska symboler (se exempelvis Kress 2010). Varje uttrycksform har en specifik potential att skapa mening till en större helhet. Enligt Kress (2010) kan detta ses som argument för att multimodalitet är det normala tillståndet för mänsklig kommunikation. Arbetet är genomfört tillsammans med en kollega, Helene Dahlström, Mittuniversitetet. Under en lärarutbildningskurs med fokus på vetenskaplig medvetenhet har vi tillsammans med studenter skapat och utvecklat en modell för att analysera multimodala texter. Forskningsfrågorna vi utgick ifrån var: Hur bidrog studenterna som medskapare till utvecklingen av den analytiska modellen? Vilka förändringar gjordes under processen och hur anpassades modellen utifrån dessa? Hur kan processen och anpassningarna av modellen ytterligare tolkas i relation till begreppet studentagens? Studentagens kan översättas till aktivt deltagande, och uppnås i och genom engagemang i en viss situation, till exempel engagemang i en undervisningssituation om teori. Agens är alltså ingen egenskap som individen har utan något som kan uppnås, således något socialt konstruerat (Biesta & Tedder 2006; Selander & Kress 2010). Med hjälp av ett multimodalt socialsemiotiskt perspektiv för kommunikation (Kress, 2010) analyserade vi tre olika grupper lärarstudenter med hjälp av fokusgruppsdiskussioner, videoinspelningar och deltagande observationer. I resultatet presenteras utvecklingen av modellen genom en designprocess i tre designcykler fram till den nuvarande versionen och hur studenterna bidrog till denna process. En slutsats som kunde dras var att studenterna genom detta arbetssätt erbjöds aktivt deltagande. Dessutom gavs möjlighet till gemensamt utforskande mellan studenter och lärare, vilket kan anses bidragande till utveckling och lärande för alla deltagare.

Referenser:

Biesta, G. J. J., & Tedder, M. (2006). How is agency possible? Towards an ecological understanding of agency-as-achievement (working paper 5). The Learning Lives Project.

Casanova, D., Di Napoli, R., & Leijon, M. (2018). Which space? Whose space? An experience in involving students and teachers in space design, Teaching in Higher Education, 23(4), 488–503. DOI: 10.1080/13562517.2017.1414785 46

Kress, G. R. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication. Routledge.

Selander, S. & Kress, G. R. (2010). Design för lärande: Ett multimodalt perspektiv. Norstedt.

Trowler, V. (2010). Student engagement literature review. Teaching in higher education, 20(3), 328– 339. DOI: https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1080/13562517.2015.1016417