Umeå universitets logga

En sjuksköterskeutbildning av god kvalitet och med god genomströmning är en viktig välfärdsfråga för att tillgodose hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjningsbehov. För att utöka antalet utbildningsplatser krävs platser för klinisk verksamhetsförlagd undervisning för den omfattande praktiska delen av utbildningen. Sådan verksamhetsförlagd utbildning sker på lärosätenas ansvar enligt den högskolerättsliga regleringen, men genomförs i hälso- och sjukvården. I denna artikel undersöks de komplexa rättsliga och pedagogiska förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning på sjuksköterskeutbildningen i Sverige. En översiktlig utblick mot Danmark, Finland och Norge görs också. Undersökningen genomförs tvärvetenskapligt med rättsanalytisk metod samt genom analys av forskning om pedagogiskt utvecklingsarbete och lärosätenas lokala reglering. Här konstateras att förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning i de nordiska länderna styrs av avtal mellan lärosätena och hälso- och sjukvården. Detta kräver omfattande samverkan mellan parterna, inte minst ur studenternas rättssäkerhetsperspektiv. Verksamhetsförlagd utbildning måste också vara anpassad till EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv, som detaljreglerar sjuksköterskeutbildningen och innebär att minst hälften av utbildningens reglerade minimitid ska utgöra klinisk undervisning i direkt kontakt med patienter i hälso- och sjukvården. Slutsatsen är att direktivet begränsar metoder för genomförande av verksamhetsförlagd utbildning såsom simulering, trots att sådana övningsmöjligheter förekommer i många av EU:s medlemsstater och kan vara motiverade både ur pedagogisk och patientsäkerhetsmässig synvinkel.

Nursing education of good quality and with a high throughput is an important welfare issue to meet the need for competence supply in health care. In order to increase the number of clinical training positions, access to health care organizations where the extensive practical part of the nurse education can be carried out is required. The universities have a responsibility to arrange clinical training for nurse students in accordance with law, however practically carried out in health care. This article examines the complex legal and pedagogical conditions for clinical training in Swedish nursing education. A brief overview of the conditions in Denmark, Finland and Norway is also presented. An interdisciplinary approach is applied, combining legal method and analysis of pedagogical development research and the local regulation of nursing education at the universities. The authors conclude that the conditions for clinical training in the Nordic countries are governed by agreements between the universities and health care institutions. This requires an extensive cooperation between the parties, not least from the perspective of legal certainty for students. Clinical training must also fulfil the requirements according to EU law, which regulates nursing education in detail and requires at least half of the stipulated educational duration standards to be carried out clinically in direct contact with patients in health care. The conclusion is that EU law restricts methods for carrying out clinical training such as simulation, even though simulation is applied in many of the member states and can be justified both from a pedagogical and patient safety perspective.