Presentationen fokuserar en delstudie av det VR-finansierade projektet Estetikens ekologi: akademiseringen och digitaliseringen, eller ”amatörisering” av skolämnena bild och slöjd. Syftet med delstudien, som är av utbildningshistorisk karaktär, är att beskriva och analysera den ”akademiska drift” (Kyvik 2007; Kyvik & Skodvin 2003) i svensk lärarutbildning som började i och med 1946 års skolkommission (SOU 1948:27) och de konsekvenser som det innebar för lärarutbildning i estetiska ämnen. Våra frågeställningar är: Vad motiverade förslagen att akademisera lärarutbildning efter 2:a världskriget? Vilka principer föreslås av 1946 års skolkommission och hur görs de mer konkreta i senare utredningar? På vilka sätt utmanas lärarutbildning i teckning (bild), musik och slöjd av reformförslagen i utredningarna? I delstudien görs en kritisk diskursanalys av fem av statens offentliga utredningar, från tiden mellan 1946 och 1972, som föreslår reformer av skola och lärarutbildning. Statens offentliga utredningar betraktas som en typ av auktoritativ policyskrift avsedd att påverka en aktivitet, men som styr mindreformellt än propositioner, som har en lagstiftande karaktär. Vår studie visar att vetenskapligt baserat innehåll föreslogs få större utrymme i olika lärarutbildningar, samtidigt som praktiska frågor kom att teoretiseras. Vi drar slutsatsen att de reformersom föreslås i utredningarna har utmanat ämnesparadigmen och förändrat utbildningsekologin inom estetiska ämnen, vilket här inbegriper förändrade rekryteringsmönster och mindre förberedande studier i praktisk-estetiska ämnen, genom att göra lärarutbildningen mer teoretisk och likriktad.