Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Modalities of pedagogic practice in K-12 remote teaching contexts – a Bernsteinian analysis
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.ORCID iD: 0000-0001-7009-2869
2025 (English)In: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

K-12 remote teaching is a growing phenomenon worldwide, a pedagogic practice characterised by the teachers’ spatial separation, digital technology usage, and often the involvement of a facilitator. However, little is known about how these characteristics impact the modalities of pedagogic practice. Therefore, this study aimed to analyse K-12 remote teaching in Sweden as a pedagogic practice, involving a facilitator, concerning modalities of pedagogic practice. The conceptual framework of Basil Bernstein was used, and two research questions were posed: What are the modalities of pedagogic practice in K-12 remote teaching? What do the modalities of pedagogic practice in K-12 remote teaching imply the teacher, facilitator, and students? Data were generated from classroom observations (20 h) and informal conversations. Results show modalities of practice with weak form despite strong structure, due to the characteristics of the pedagogic practice of remote teaching. The facilitator holds a decisive role in creating favourable conditions for the teacher’s teaching and supporting the students’ knowledge acquisition as they need a higher level of autonomy. A main conclusion is that the teacher and facilitator have different but equally important roles in students’ socialisation.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2025.
Keywords [en]
Distance education, online learning, K-12 remote teaching, educational sociology
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-240598DOI: 10.1080/20004508.2025.2518676ISI: 001509829700001Scopus ID: 2-s2.0-105009525107OAI: oai:DiVA.org:umu-240598DiVA, id: diva2:1972276
Available from: 2025-06-18 Created: 2025-06-18 Last updated: 2025-11-03
In thesis
1. Den (o)kontrollerade fjärrundervisningen: rekontextualiseringens betydelse för det dynamiska förhållandet mellan policyreglering och realiserad undervisning på grundskole- och gymnasienivå
Open this publication in new window or tab >>Den (o)kontrollerade fjärrundervisningen: rekontextualiseringens betydelse för det dynamiska förhållandet mellan policyreglering och realiserad undervisning på grundskole- och gymnasienivå
2025 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Sedan 2015 kan kunskaper, färdigheter och värderingar förvärvas av elever på grundskole- och gymnasienivå via fjärrundervisning i Sverige. Undervisningspraktiken har på kort tid blivit allt mer förekommande, genom att den kommit att utgöra en lösning på regionala och lokala utmaningar som exempelvis stora avstånd,  tillhandahållandet av behöriga lärare och ett likvärdigt utbildningsutbud. Eleverna som befinner sig på sin skolenhet kan få undervisning av en fjärrlärare via informations- och kommunikationsteknik (IKT) i vissa ämnen och i viss omfattning. Vidare finns en handledare för att tillhandahålla olika slags stöd åt fjärrläraren och eleverna. Mot denna bakgrund är syftet med avhandlingen att analysera och förstå fjärrundervisning som en kunskaps- och kulturreproducerande undervisningspraktik på grundskole- och gymnasienivå i Sverige. Det mer specifika syftet handlar om att analysera och förstå rekontextualiseringen av fjärrundervisning på mesonivå och dess relation till policyregleringen på makronivå och genomförandet av undervisningen på mikronivå. Två forskningsfrågor är vägledande: (1) Vilken betydelse har rekontextualiseringen av fjärrundervisning på grundskole- och gymnasienivå i Sverige för policyreglering och realiserad undervisningspraktik? (2) Vilken betydelse har rekontextualiseringen för de pedagogiska processerna i realiserad undervisning i fjärrundervisning på grundskole- och gymnasienivå i Sverige? 

Syfte och frågeställningar besvaras genom analyser möjliggjorda av Basil Bernsteins teoretiska ramverk och ramfaktorteoretiskt tänkande. Centrala begrepp i avhandlingen är rekontextualisering, pedagogisk diskurs, pedagogisk kod, samt ramfaktorer. Resultatet av delstudierna i avhandlingen är rapporterat i fyra artiklar. Avhandlingens data är genererade av semistrukturerade intervjuer (N=29), observationer (32 tim), informella samtal (3 tim), policydokument (N=25) och nyhetsartiklar (N=116). Respondenterna utgörs av fjärrlärare, handledare, regionala tjänstemän, och skolledare.

Sammanfattningsvis visar resultatet i avhandlingen på att det råder en diskrepans mellan ambitionen att garantera utbildnings- och undervisningskvalitet i fjärrundervisning genom rådande policyreglering och de faktorer som har mest påverkan på de pedagogiska processerna i realiserad undervisning. En slutsats handlar om att på makronivå utövas en stark kontroll genom policyregleringen, samtidigt som undervisningspraktiken realiseras på flera olika vis i relation till mer lokala utbildnings- och undervisningsbehov. Framför allt är det fjärrläraren i sitt samarbete med handledaren som påverkar de pedagogiska processerna i realiserad undervisning inom ramen för de möjligheter och begräsningar formatet på undervisningspraktiken och andra ramfaktorer för med sig. I undervisningssituationen förskjuts kontrollen över den pedagogiska interaktionen något till eleverna på grund av formatet och genomförandet av undervisningspraktiken. Eleverna måste därför anpassa sig till en dedikerad didaktik för fjärrundervisning, vilket kräver att de tar lite mer ansvar för sin egen kunskapsinhämtning. En annan slutsats är att den befintlig policyregleringen delvis är missriktad. Detta för med sig en stor administrativ börda för skolor som är i behov av att bedriva fjärrundervisning, samtidigt som elevgruppens storlek inte behöver redovisas och policyregleringen är vag angående den lämplighet som behövs för den betydelsefulla rollen som handledare.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University, 2025. p. 111
Series
Umeå studies in the educational sciences, ISSN 2004-8890, E-ISSN 2004-8661 ; 84
Series
Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, ISSN 0281-6768 ; 138
Keywords
Bernstein, fjärrundervisning, policyreglering, ramfaktorer, utbildningsstyrning
National Category
Pedagogy
Research subject
education
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-246069 (URN)978-91-8070-823-4 (ISBN)978-91-8070-824-1 (ISBN)
Public defence
2025-11-28, Hörsal NBET.A.101, Norra beteendevetarhuset, Umeå, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2025-11-07 Created: 2025-11-03 Last updated: 2025-11-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(949 kB)59 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 949 kBChecksum SHA-512
6315e4ff3d6739a38fc2dd8a31ca22ef5968cc6d2d180a4fb17b5256fd5a89524cf12ea14768bc7485077843cf8fb60bc2ff4c3510cd99c211466c30a975978f
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Publisher's full textScopus

Authority records

Skog, Simon

Search in DiVA

By author/editor
Skog, Simon
By organisation
Department of Education
In the same journal
Education Inquiry
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 59 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 167 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf