Psykisk ohälsa ökar bland barn och ungdomar och har gått ner i åldrarna. Fritidshemslärare och idrottslärare är de lärare med ett rörelse- och hälsouppdrag där psykisk hälsa ingår som en del i detta uppdrag. Syftet med denna studie var att undersöka förhållningssättet, det praktiska arbetet samt utmaningar kopplat till rörelse- och hälsouppdraget med fokus på psykisk hälsa. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats där två fritidshemslärare och två idrottslärare har intervjuats med semistrukturerad intervjuguide. Analysmetoden som använts för att bearbeta den insamlade empirin är en tematisk analys. Den insamlade empirin har analyserats med ett holistiskt hälsoperspektiv som teoretisk utgångspunkt och utifrån tidigare forskning. Resultatet visar att lärare i både fritidshem och idrott och hälsa uppfattar rörelse- och hälsouppdraget som viktigt för elevers välbefinnande men hur det praktiskt genomförs skiljer sig åt. Resultatet visar även att arbetet med psykisk hälsa ofta är otydligt och varierar mellan lärarkategorierna, där idrottslärare visar större medvetenhet än fritidslärare.Analysen visar att ett holistiskt synsätt framträder i praktiken, där fysisk aktivitet, social samvaro och naturkontakt lyfts fram som betydelsefulla komponenter. Samtidigt som det framkommer brister på tydlig styrning, tid och utbildning och att dessa utgör hinder för ett systematiskt hälsofrämjande arbete. Diskussionen pekar på behovet av stärkta strukturer, tydligare riktlinjer och kompetensutveckling för att skolan fullt ut ska kunna fungera som en skyddsfaktor. Framtida forskning bör undersöka hur skolor konkret kan arbeta med psykisk hälsa, främst för fritidshemslärare, samt hur utbildning och styrdokument kan utvecklas för att bättre stödja lärare i detta arbete.