Umeå University's logo

Bakgrund Psykossjukdomar som exempelvis Schizofreni, klassas idag som en av de tio sjukdomarna med högst sjukdomsbörda. Personer med psykossjukdom har en kraftigt ökad risk för somatisk ohälsa och kortare livslängd. I genomsnitt minskar levnadsåren med 10–25 år jämfört med övriga befolkningen, vilket delvis kan kopplas till ohälsosamma levnadsvanor och medicinbiverkningar.

Syfte Denna studie syftar till att undersöka vad forskningen visar om kostinterventioner för personer med psykossjukdom.

Metod Studien genomfördes i form av en scoping review i syfte att få en överblick över aktuellt forskningsläge. Sökningen genomfördes systematiskt i tre databaser: PubMed, Web of Science och PsycINFO, med artiklar publicerade mellan 2015 och 2025. Peer-reviewed orginalartiklar med kvantitativ inriktning inkluderades. Protokoll och checklistor följdes enligt Preferred Reporting Items for Systematic reviews and Meta-Analyses extension for Scoping Reviews (PRISMA-ScR).

Resultat De 30 inkluderade artiklarna varierade i studiedesign, från pilotstudier till randomiserade kontrollerade studier (RCT) med ett deltagarantal mellan 21 och 7700. Majoriteten av studierna genomfördes i öppenvårdsmiljö och fokuserade på vuxna med psykossjukdom. Få studier inkluderade en yngre population med tidigt insjuknande i psykos. Interventionerna varierade från generella kostråd till specifika dieter, där majoriteten av studierna inkluderade en kombinerad livsstilsintervention. Resultaten från studierna var blandade: vissa RCT-studier visade på små eller inga effekter medan studier på förstagångsinsjuknande visade på möjligheten att begränsa och motverka läkemedelsinducerad viktuppgång. Även insatser i sjukhus och kommunala boenden visade på förbättringar i exempelvis matvanor och vissa antropometiska värden.

Slutsats Det finns ett behov av fler långtidsstudier och större randomiserade kontrollerade studier med särskilt fokus på personer med tidigt insjuknande i psykos. Vidare forskning krävs för att klargöra vilka nutritionsinsatser som behövs och hur utformning av dess bör se ut.  

Background Psychotic disorders, such as Schizophrenia, are currently classified among the ten diseases with the highest burden of disease. Individuals with psychotic disorders face a significantly increased risk of physical health problems and reduced life expectancy. On average, their lifespan is reduced by 10–25 years compared to the general population, which can partly be attributed to unhealthy lifestyle habits and side effects of medication.

Aim The aim of this study is to explore what current research shows regarding dietary interventions for individuals with psychotic disorders.

Method This study was conducted as a scoping review to provide an overview of the current state of research. A systematic literature search was carried out in three databases: PubMed, Web of Science, and PsycINFO, covering articles published between 2015 and 2025. Peer-reviewed original articles with a quantitative approach were included. Protocols and checklists were followed in accordance with the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses extension for Scoping Reviews (PRISMA-ScR). 

Results The 30 included articles varied in study design, ranging from pilot studies to randomized controlled trials (RCTs), with sample sizes ranging from 21 to 7,700 participants. Most studies were conducted in outpatient settings and focused on adults with psychotic disorders. Few studies included a younger population with early-onset psychosis. Interventions ranged from general dietary advice to specific diets, with most studies involving combined lifestyle interventions. The results were mixed: some RCTs showed minimal or no effects, while studies focusing on individuals with first-episode psychosis demonstrated potential in limiting and preventing medication-induced weight gain. Interventions implemented in hospital and supported housing settings also showed improvements in dietary habits and certain anthropometric measures.

Conclusion There is a need for more long-term studies and larger randomized controlled trials, particularly focusing on individuals with early-onset psychosis. Further research is required to clarify which nutritional interventions are needed and how they should be structured.