Umeå University's logo

Uppdraget att leda utbildning i akademin är centralt för högre utbildningskvalitet och utveckling, men får ofta begränsad uppmärksamhet. Den härrapporten bygger på en nationell kartläggning genomförd 2023–2024 inomUniversitets- och högskolerådets högskolepedagogiska lyft. Målet har varit attförstå hur detta ledarskap formas, praktiseras och upplevs vid svenskalärosäten, och att bidra med kunskap som kan stärka dess strategiska ochpedagogiska villkor.

Studien har en kvalitativ ansats och omfattar 93 fokusgruppsintervjuer med335 deltagare från 36 lärosäten samt en inledande och en uppföljande enkät.Intervjuerna genomfördes i rollhomogena grupper på olika ledningsnivåer,från rektorer till programansvariga.

Vad som träder fram är bilden av ett ledarskap som inte bara kräver strukturoch styrning, utan även omdöme, pedagogisk förståelse, vetenskapligförankring och förmåga att skapa mening i komplexa sammanhang. Ledarebeskriver hur de verkar i ett landskap där kollegialitet och linjestyrning mötsoch där uppdraget handlar mindre om att peka ut vägen än om att möjliggörarörelse. Ledarskapet beskrivs som ett ansvar som bärs i samspel med andrasnarare än utövas hierarkiskt.

Samtidigt visar studien att förutsättningarna ofta brister. Många ledare verkarmed oklara mandat, otydliga uppdrag och begränsad tillgång till stöd.Karriärvägar saknas och kompetensutvecklingen tenderar att handla mer omadministration än om pedagogisk och strategisk ledning. Ansvar förutbildningens kvalitet förväntas tas, men erkänns sällan som akademisktmeriterande.

Mot denna bakgrund lyfter rapporten fram behovet av ett akademisktförhållningssätt till ledarskap. Såväl tidigare forskning som studiens resultatvisar att ledarskap av utbildning i akademin innebär att ta ansvar för ettkunskapsområde som vilar på vetenskaplig kompetens: att tänka kritiskt,formulera relevanta frågor, pröva idéer och skapa förutsättningar förkollegialt lärande och utveckling. Det handlar också om att värna akademiskavärden som integritet, nyfikenhet, eftertanke och bildning.

Flera ledare vittnar om att det som verkligen gör skillnad inte är fler riktlinjer,utan levande samtal, gemensam tolkning och förankring i den akademiskakulturen. Därför behöver ledarskap av utbildning i akademin erkännas ochstödjas som en kollektiv kunskapspraktik: det är inte ett sidouppdrag, utan endel av den akademiska kärnan.

Leadership of education in academia is a vital but often overlooked responsibility. This report is based on a national study carried out in 2023–2024 on behalf of the Swedish Council for Higher Education. The aim has been to understand how this leadership is shaped, enacted, and experienced at Swedish higher education institutions, and to contribute knowledge that can strengthen its strategic and pedagogical conditions. 

The study adopts a qualitative approach and is based on 93 focus groupinterviews with 335 participants from 36 institutions, supplemented by aninitial and a follow-up survey. The interviews were conducted in rolehomogeneous groups at various levels of leadership, ranging from vicechancellors to programme leaders. 

What emerges is a picture of leadership that requires judgement, pedagogicalinsight, scientific grounding, and the ability to create meaning in complex contexts. Leaders describe how they operate in a landscape where collegiality and line-based leadership intersect, where the leader’s role is less about pointing out a firm direction and more about enabling movement. It is a responsibility carried out in collaboration rather than through hierarchical structures. 

At the same time, the study shows that the conditions for this work are often inadequate. Many leaders work with unclear mandates, ambiguousresponsibilities, and limited support. Career paths are lacking, and professional development tends to focus more on administration than on pedagogical or strategic leadership. Leaders are expected to take responsibility for educational quality, but the work is rarely recognized as academically meritorious. 

Against this backdrop, the report highlights the need for an academicapproach to leadership. Both previous research and the findings of this study show that leading education in higher education means taking responsibility for a domain of knowledge grounded in scholarly competence: thinking critically, formulating relevant questions, testing ideas, and creating conditions for collegial learning and development. It also involves safeguarding academic values such as integrity, curiosity, reflection, and Bildung. 

Several leaders emphasise that what truly makes a difference is not more guidelines, but meaningful conversations, shared interpretations, andgrounding in the academic culture. This is why leadership of education in academia needs to be recognised and supported as a collective knowledge practice: it is not a side task, it is part of the academic core.