Umeå universitets logga

Background: School leaders are a cornerstone of the school system, carrying central responsibility for educational quality, organizational stability, and the overall development of schools. In Sweden, school leader turnover is unusually high compared to many other countries. Despite the importance of stable leadership, there is limited knowledge of why turnover is so extensive in the Swedish context. This dissertation therefore investigates why novice school leaders leave their positions, with the aim of providing a deeper understanding of the processes and conditions that contribute to their early departure.

Data and Methods: The dissertation is based on four sub-studies drawing on both cross-sectional and longitudinal data. Two large-scale survey studies analyze work environment factors, leadership dynamics, and turnover intentions among Swedish school leaders. A qualitative interview study explores the experiences of school leaders who have left their positions. Finally, a register-based study uses national administrative data to investigate the mobility of novice school leaders and the influence of school-level characteristics. Together, these approaches provide both breadth and depth in understanding why novice school leaders leave their positions.

Results: The findings show that turnover among novice school leaders is closely connected to the conditions of their psychosocial work environment and the prerequisites for exercising leadership. Survey analyses demonstrate that both the level of demands and the degree of support and autonomy are central in shaping intentions to leave, while individual characteristics also play a role in influencing such intentions. The interview study provides further insight by highlighting school-specific factors across institutional, organizational, operational, and leadership levels that together create fragmentation and pressure that may result in resignation. Finally, the longitudinal register study confirms that intentions to leave are strongly linked to actual departures, and that characteristics of the immediate work environment play a greater role in explaining turnover than school context factors such as student composition.

Conclusions: This dissertation shows that the high turnover of school leaders in Sweden is not primarily a question of individual failure but the result of a complex interplay of structural, organizational, and individual conditions. The findings underline that sustainable school leadership depends on creating supportive institutional frameworks and favorable workplace conditions that enable novice leaders to remain in their positions. By clarifying the processes that lead school leaders from ambition to resignation, the study advances international research on turnover and provides knowledge of direct relevance for policymakers, municipalities, and educational organizations striving to promote stability and continuity in school leadership.

Bakgrund: Skolledare har en nyckelroll i utbildningssystemet och bär ett centralt ansvar för skolans kvalitet, stabilitet och långsiktiga utveckling. I Sverige är omsättningen bland skolledare ovanligt hög jämfört med många andra länder. Trots vikten av ett stabilt ledarskap finns det begränsad kunskap om varför omsättningen är så omfattande i just den svenska kontexten. Därför undersöker denna avhandling varför nya skolledare lämnar sina tjänster, med målet att ge en djupare förståelse för de processer och villkor som bidrar till tidiga avgångar.

Data och metoder: Avhandlingen bygger på fyra delstudier som använder både tvärsnittsdata och longitudinella data. Två enkätstudier analyserar arbetsmiljö, ledarskapsdynamik och skolledares intentioner att lämna arbetet. En kvalitativ intervjustudie belyser erfarenheter hos skolledare som faktiskt har slutat. Slutligen används nationella registerdata för att undersöka nya skolledares faktiska rörlighet samt skolkontextens betydelse. Tillsammans ger dessa studier både bredd och djup i förståelsen av varför nya skolledare lämnar sina uppdrag.

Resultat: Resultaten visar att omsättningen bland nya skolledare i hög grad hänger samman med den psykosociala arbetsmiljön och förutsättningarna för att utöva ledarskap. Enkätanalyserna visar att arbetskrav, autonomi och stöd är centrala faktorer för intentionen att lämna, samtidigt som skolledarens individuella egenskaper också påverkar dessa intentioner. Intervjustudien fördjupar bilden genom att lyfta fram skolspecifika faktorer på institutionell, organisatorisk, verksamhets- och ledarskapsnivå, som tillsammans skapar splittring och press som kan mynna ut i avgång. Registerstudien bekräftar att intentioner att lämna har en stark koppling till faktisk avgång och att faktorer i den närmaste arbetsmiljön har större betydelse än exempelvis skolans elevsammansättning.

Slutsatser: Avhandlingen visar att den höga skolledaromsättningen i Sverige inte främst handlar om individuella brister, utan om ett komplext samspel mellan strukturella, organisatoriska och individuella villkor. Resultaten understryker att ett hållbart skolledarskap kräver både stödjande institutionella ramar och en god arbetsmiljö som gör det möjligt för nya skolledare att stanna kvar i sina uppdrag. Genom att synliggöra de processer som leder från ambition till avgång bidrar studien till den internationella forskningen om personalomsättning och ger kunskap av direkt relevans för beslutsfattare, kommuner och skolorganisationer som vill främja stabilitet och kontinuitet i skolledarskapet.