Umeå universitets logga

Denna avhandling handlar om hur ett musikskapande med digitala verktyg realiseras i högstadiets musikundervisning. Tidigare forskning visar att pop- och rockbandskontexten länge influerat högstadiets musikskapande aktiviteter, men att användningen av digitala verktyg blivit allt mer vanligt förekommande sedan termen introducerades i läroplanen för den svenska grundskolan 2011. I tidigare forskning framkommer även att användningen av digitala verktyg för att skapa musik både kan medföra demokratiserande möjligheter, liksom utmaningar för musiklärare och elever. Samtidigt råder det en brist på svenska studier som genomförts inom ramen för högstadiets ordinarie musikundervisning och som tar tillvara på hur både elever och musiklärares beskriver sina erfarenheter av att skapa musik med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna avhandling är att bidra med kunskap om hur ett musikskapande med digitala verktyg (om)formar musikundervisningens ekologi. Studien fokuserar på hur elever och musiklärare beskriver och realiserar styrdokumentens skrivningar i högstadiets musikskapande aktiviteter. För att uppnå detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: 1) Hur formas och omformas högstadiets musikskapande aktiviteter genom användningen av digitala verktyg? och 2) Vilka möjligheter och utmaningar medför användningen av digitala verktyg i högstadiets musikskapande aktiviteter? Metodologiskt är studien utformad utifrån en kvalitativ forskningsdesign innefattande semistrukturerade intervjuer med musiklärare, klassrumsobservationer och gruppintervjuer med högstadieelever. Det empiriska materialet har analyseras genom reflexiv tematiskt analys och en teoretisk lins grundad i ett medieekologiskt perspektiv som kompletterats med delar ur Bernsteins pedagogiska apparat. Studiens resultat visar att när styrdokumentens skrivningar om ett musikskapande med digitala verktyg realiseras till en pedagogisk diskurs i högstadiets musikundervisning så medför det i praktiken att musikproduktion rekontextualiseras till en för musikundervisningen anpassad skolaktivitet. I denna rekontextualiseringsprocess försöker kommersiella aktörer på olika sätt påverka musiklärares val av tekniska lösningar. Genom användningen av digital audio workstations (DAWs) blir pop- och rockbandskontexten, som tidigare influerat högstadiets musikskapande aktiviteter, förlegad och ersätts med en ny vokabulär och nya lärandeideal som associeras med musikproduktion. Användningen av dessa digitala verktyg influerar den musik eleverna kan skapa och skapar, de färdigheter de behöver för att producera legitima kompositioner, liksom kommunikationen i klassrummet. Användningen av digitala verktyg medför även ett förstärkt fokus på elevernas individuella arbete, liksom musiklärare och elevers tekniska förtrogenhet. Vidare förefaller elevernas valmöjligheter utökas genom användningen av digitala verktyg och utifrån elever och musiklärares tekniska förtrogenhet och förmåga att utforska den digitala tekniken utgör dessa medier både utbyggnader och stympningar i undervisningens musikskapande aktiviteter. Studiens resultat diskuteras i relation till det individuella framför det kollektiva, den förändrade kommunikationen, de kommersiella aktörernas inflytande, kravet på nya färdigheter och huruvida digitala verktyg underlättar musikskapande i skolan. Studien avser att bidra till att fylla den identifierade kunskapsluckan genom att ge nya insikter om hur digitala verktyg (om)formar de musikskapande aktiviteterna i den svenska högstadieskolans musikundervisning. Samtidigt som studien utgör ett bidrag till forskningsfältet musikpedagogik och pedagogiskt arbete, pekar den även på områden i behov av vidare studier och kan således fungera som en inspirationskälla för framtida forskning om den digitala teknologins föränderliga roll i musikundervisning och kreativt musikskapande. 

This thesis explores how creative music-making using digital tools is realised in Swedish lower secondary school music education. Although previous research has shown that the activity of creative music-making in this context has long been influenced by the pop and rock band context, the use of digital tools has become increasingly common since the concept was introduced into the Swedish national curriculum in 2011. Previous research indicates that the use of digital tools for creative music-making offers both democratising opportunities and challenges for music teachers and pupils. However, there is still a lack of Swedish studies conducted within the context of ordinary lower secondary music education that consider how both pupils and music teachers describe their experiences of creating music using digital tools. The overall aim of this thesis is to contribute to the understanding of how creative music-making using digital tools (re)shapes the ecology of music education in Sweden’s lower secondary schools. More particularly, the focus is on how pupils and music teachers describe and realise the activity referred to as “music-making using digital tools” in the music syllabus. The thesis addresses the following research questions: (1) How is the activity of creative music-making in Sweden’s lower secondary schools shaped and reshaped through the use of digital tools? and (2) What opportunities and challenges does the use of digital tools bring to the activity of creative music-making in Sweden’s lower secondary schools? Methodologically, the study employs a qualitative design including semi-structured interviews with music teachers, classroom observations and group interviews with pupils. The empirical material is analysed using reflexive thematic analysis and a theoretical lens grounded in a media-ecological perspective, supported by elements of Bernstein’s pedagogic device. The findings show that when the curriculum’s directives are realised into pedagogical discourse, music production is recontextualised into an adapted school activity. In this recontextualisation process, commercial actors use various strategies to influence music teachers’ choice of digital audio workstations (DAWs). Through the use of these digital tools the pop and rock band context, which previously influenced the creative music-making activities in Sweden’s lower secondary schools, has become outdated and replaced by a new vocabulary and learning ideals associated with music production. The use of digital tools influences the music that pupils can and do create, the skills required by the pupils for vi producing legitimate compositions, and the communication in the classroom. It also brings an enhanced focus on pupils’ individual work, as well as the technical proficiency of both music teachers and pupils. Furthermore, the pupils’ choices seem to expand through the use of digital tools, and the medium can function both as extensions and amputations for pupils and music teachers in their creative musicmaking activities, depending on their proficiency and ability to explore the possibilities of technology. The findings are discussed in relation to the individual over the collective, the shifting modes of communication, the influence of commercial actors, the demand for new skills and whether or not digital technology facilitates creative music-making in school. The study intends to address the identified knowledge gap by providing new insights into how digital tools (re)shape creative music-making in Swedish lower secondary schools. While the study contributes to the fields of music pedagogy and pedagogical work, it also points towards areas in need of further exploration and may serve as a source of inspiration for future research into the evolving role of digital technology in music education and creative music-making.